|
Lars Tornstam, professor i sociologi har litteraturforskat kring separationsbarns boende. I rapporten "Separationsbarns boende" har han sammanställt de mest kända studierna inom ämnet. Han finner att ...." undersökningar belägger att faderns frånvaro har negativa effekter på barnen, bl.a. i form av bristande social anpassning, ångest, vacklande självuppfattning och skolproblem .....och att ... Barn från "faderlösa" familjer löper 20 gånger större risk att uppvisa beteendestörningar, 9 gånger större risk att sluta skolan i förtid, 10 gånger större risk att bli missbrukare av narkotika, etc.
Han finner ur undersökningarna även att "Både pojkar och flickor påverkas negativt vid skilsmässor, men flera studier har visat att skilsmässopojkar reagerar starkare på förlusten av daglig kontakt med pappan, jämfört med vad flickor gör". När det gäller ensam vårdnad framkommer det ur flera studier att..... studier där man jämfört fall med pappor respektive mammor med ensam vårdnad om barnen, har ett drag varit att könslikhet hos vårdnadshavare och barn sammanhänger med bättre anpassning hos barnen (Warshak & Santrock, 1983), dvs. flickor visar en mer positiv utveckling om vårdnadshavaren är mamman, medan pojkar visar en mer positiv utveckling om vårdnadshavaren är pappan. När det gäller hälftenboende så visar studier på att..... Pojkarna i hälftenboende visade också signifikant bättre anpassning än både pojkar i ensam vårdnad och pojkar i sammanhållna problemfamiljer. Pojkar i hälftenboende hade färre känslomässiga och beteendemässiga störningar jämfört med pojkar där mamman hade ensam vårdnad. I jämförelse mellan ensam vårdnad och hälftenboende finner han att ett stort antal studier funnit att..... "Med olika psykologiska mätmetoder har rader av undersökningar funnit att barn i hälftenboende visar gynnsammare utveckling, högre tillfredsställelse, bättre anpassning, bättre jag-styrka och självkänsla etc, jämfört med barnen i ensam vårdnad (Nunan, 1980; Cowan, 1983; Pojman, 1982; Livingston, 1983; Noonan, 1984; Shiller, 1984, 1986; Handley, 1985; Wolchik, 1985; Bredfeld, 1985). Andra, som t.ex. Karp (1982) har, i logisk samstämmighet med dessa resultat, funnit att barn i ensam vårdnad har fler konflikter med sina föräldrar jämfört med barn i hälftenboende. När det gäller rekommendationer och praktiska råd hänvisar han till......Coller (1988) skriver, efter en genomgång av aktuell forskning inom området, att hälftenboende är den vårdnadsform som bör ges högsta prioritet och vara normalfallet. I den händelse det föreligger starka kontraindikationer mot hälftenboende bör, i andra hand, gemensam vårdnad med helboende, och som sista utväg ensam vårdnad rekommenderas. Kontraindikationer mot hälftenboende kan vara en så hög konfliktnivå mellan föräldrarna att upprepade medlingsförsök misslyckas, med ett mönster där föräldrarna driver ständiga rättsliga processer mot varandra med barnen som tillhyggen. När det gäller att realisera ett hälftenboende framhåller Friedman (1994), som är psykoterapeut med klinisk erfarenhet av hälftenboendebarn och deras föräldrar, att föräldrarna vare sig kan eller behöver vara konfliktfria för att lyckas med hälftenboendet. Däremot måste man lära sig att kommunicera öppet om det man anser vara bäst för barnet. Man bör också bli ense om att det är tillåtet att vara oense. |