KOMPLETTERANDE VÅRDNADSUTREDNING

Tingsrätt mål nr T XXXX - XX

Barn:
Kalle född 1995-05-XX-XXX

Föräldrar:
Mor: Lena, Född: 19xx-xx-xxxx
Far: Jan, Född: 19xx-xx-aa-xxxx,

Barnets familjerättsliga ställning:
Lena har ensam vårdnad om Kalle

Utredare:
Socionom Elsa, - av stad anlitad utredare

1) BAKGRUND TILL TINGSRÄTTENS BEGÄRAN OM KOMPLETTERANDE VÅRDNADSUTREDNING

Lena och Jan var sambo under en period 1995. Under sambotiden föddes Kalle.

I samband med separationen uppstod tvist om Kalles umgänge med sin pappa.

Socialnämden gjorde 1996, på tingsrättens uppdrag, en umgängesutredning.

1999-03-23 beslutade tingsrätt att uppdra "åt Socialnämden att verkställa en utredning som kan ge rätten underlag för den kommande bedömningen av i första hand frågan om förutsättningarna för gemensam vårdnad om Kalle". Av domskälen framgår att utredningen är tänkt att utgöra en komplettering till den tidigare gjorda umgängesutredningen.

2) UTREDNINGENS GENOMFÖRANDE.

Undertecknad har av socialförvaltningen fått i uppdrag att, såsom extern utredare, genomföra föreliggande komplettering till tidigare gjord umgängesutredning. Med anledning av detta uppdrag har följande kontakter förekommit:

Övrigt beträffande handläggningen.
Jag brukar arbeta på sådant sätt att föräldrarna får vara sina tider för samtal, men den som inte pratar sitter med tyst och lyssnar på samtalet med den andre. I detta fall har Lena avböjt den samtalsordningen. Hon accepterade dock motvilligt att komma på ett gemensamt informationssamtal med Jan.

Jan har uttryckt önskemål om att få spela in samtalen med mig, vilket jag accepterat. Dock inte informationssamtalet eftersom Lena motsatte sig det.

Jan har uttryckt önskemål om att Lenas psykiska hälsa skall undersökas. Han menar att hon lider av Aspbergers syndrom (en form av utvecklingsstörning). Jan har på motsvarande sätt förklarat sig villig att genomgå en psykologisk undersökning. Jan uppger att han haft kontakt med två olika läkare under en kortare period 1996.

Lena uppger att hon haft stödkontakt på akutteamet och även med mödravårdscentralen under graviditeten. Hon har inte motsatt sig att utr fått ta kontakt med berörda personer. Efter kontakt med referenterna och då ingen av dem framfört någon oro beträffande hur Kalle har det hos Lena eller Jan i det avseendet, har jag valt att avstå från att ta dessa kontakter.

Utredningen är behäftad med en allvarlig brist i det att jag inte träffat Kalle och Jan tillsammans. Vid det inplanerade hembesöket hos Jan var det meningen att han skulle hämta Kalle på daghemmet för att sedan skjutsa honom tillbaka efter mitt besök. Jan lyckades inte hämta Kalle. Utr föreslog att vi då skulle försöka på annat sätt tex att Lena åkte med och väntade i närheten av Jans bostad under mitt besök. Jan undanbad sig emellertid ytterligare försök.

Jan har bett mig fråga personalen på daghemmet om Lena har en ny man som hon umgås med, vidare fastställa hur mycket Lena får i underhåll av farfar samt hur det kommer sig att Lenas deklarationer sedan 1995 tills senaste redovisar en minskning av "Underskott av kapital".

Jag anser inte detta ligger inom ramen för mitt uppdrag.

Handläggningstiden påverkades inledningsvis av att Lena var tveksam till en extern utredare. Senare har flera samtalstider blivit inställda. I slutskedet har referenternas slutgiltiga godkännanden av sina uttalanden dröjt.

3) NÅGOT OM BARNS BEHOV OCH RÄTTIGHETER I SAMBAND MED FÖRÄLDRARNAS SEPARATION/ SKILSMÄSSA.

  1. Den danske psykologen Morten Nissen har forskat kring skilsmässobarnens situation. Han har i ett antal punkter formulerat krav som barn borde få ställa på sina föräldrar i ett sådant sammanhang:"……
  2. Att barnet inte blir den som avgör vilken av föräldrarna som skall ha vårdnaden.
  3. Att barnet blir kvar i sin invanda miljö, inte behöver byta skola eller daghem, att det med andra ord utsätts för så få förändringar som möjligt. Att barnets ekonomiska trygghet säkras.
  4. Att barnets behov av samvaro med den förälder som den inte bor hos tillgodoses och att barnet i stigande grad får medbestämmande över detta.
  5. Att barnet får tillgång till båda föräldrarnas släkt, särskilt mor- och farföräldrar.
  6. Att föräldrarna håller barnet utanför sina egna konflikter, och att barnet inte utsätts för att föräldrarna talar illa om varandra.
  7. Att föräldrarna inte pumpar barnet på upplysningar om den andre föräldern (barnet som spion) eller använder barnet som "sändebud".

3.2 Carl Göran Svedin, överläkare i Linköping redovisar i en bilaga till Justitiedepartementets promemoria "Vårdnad och umgänge" (DS 1989:52) ett antal forskningsrön och slutsatser angående "Barn-skilsmässa, vårdnad och umgänge".

I en sammanfattning skriver han:"Aktuell och tillgänglig kunskap och forskning om barns reaktioner och behov i samband med föräldrars skilsmässa kan sammanfattas enligt följande:

  1. Att barns behov av båda sina föräldrar är fundamental för barns utveckling.
  2. Att föräldrarnas skilsmässa för de flesta barn innebär ett psykologiskt trauma som medför en krisreaktion som dock de flesta barn tämligen snabbt återhämtar sig från, förutsatt att skilsmässan inte efterföljs av fortsatta föräldrakonflikter och ett bristfälligt umgänge med den icke hemmaboende föräldern.
  3. Att gemensam vårdnad bäst tillgodoser psykologiska behov hos både barn och förälder.
  4. Att mindre barn (0-3 år) sannolikt har störst behov av att bo hos den förälder som barnet tidigt utvecklat starkast band till (vanligtvis modern) men att äldre barn (> 6-7 år) har störst behov av att bo med föräldern av samma kön.
  5. Att barn som saknar eller har ett mycket konfliktfullt umgänge med den icke hemmaboende föräldern riskerar att utveckla beteenderubbningar och andra tecken på psykisk ohälsa.
  6. Att barns behov av båda sina föräldrar inte minskar i samband med skilsmässa utan snarast ökar.

3. 3 Överläkare Torgny Gustavsson, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Växjö refererasi SOU 1995:79 (Vårdnad, boende, umgänge), bilaga 15. Han menar att "ett grundläggande perspektiv" då det gäller att bedöma barnets bästa i vårdnads- och umgängesfrågor " utgår från föräldrarnas förmåga att prioritera barnets behov framför sina egna. " Vidare att " barnets vårdnad och vård inte har med rättvisa mellan föräldrarna att göra och heller inte kan utgöra belöning, kompensation eller bestraffning för hur makarna betett sig mot varandra.den förälder "som skulle gå under" om hon/han inte fick barnet, är definitivt inte den bästa där blir barnet mer till för föräldern än tvärtom.

3.4 psykolog Marie Wadsby redovisar i en doktorsavhandling (Children of divorce and their parents, Hälsouniversitetet i Linköping 1993) att skilsmässobarn generellt inte mår sämre psykiskt än barn i sk hela familjer och detta gäller även vid en uppföljning två år efter skilsmässan. Hon påpekar dock att det finns undantag:

    1. pojkar som var under 5 år då föräldrarna skildes.
    2. Barn som kommer från familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa.
    3. Barn som varit med om en uppslitande skilsmässa mår psykiskt sämre än andra skilsmässobarn två år senare.

3.5 Ur Föräldrabalken 6 kap § 5, 1 st:

"Står barnet under vårdnad av en av föräldrarna eller båda och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna.

I prop. 1997/98.7 (Vårdnad, boende och umgänge) framförs på sid 49: " Det kan finnas fall där en förälder är olämplig som vårdnadshavare. Så kan vara fallet om föräldern gjort sig skyldig till våld mot barnet eller en andre föräldern. Det kan också vara så att konflikten är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor om barnet. Ofta är det bäst för barnet att en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare.

3.6 Ur Föräldrabalken 6 kap § 2a, 2 st:

"Vid bedömning av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna".

3.7 Ur Föräldrabalken 6 kap § 15, 1 o 2 st:

Barnet skall ha rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med.

Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses.

 

4. FÖRÄLDRARNAS/ FAMILJENS BAKGRUND OCH DERAS AKTUELLA SITUATION.

Föräldrarnas bakgrund och omständigheterna kring separationen framgår av umgängesutredningen daterad 1997-01-31.

Lena bor kvar med Kalle i samma bostad som då utredningen gjordes. Hon arbetar som medhjälpare i en förskolegrupp.

Jan bor kvar i bostaden i XXXXX. Han arbetar som Civilingenjör.

 

5. BESKRIVNING AV FÖRÄLDRARNAS KONFLIKT BETRÄFFANDE VÅRDNADEN OM KALLE.

Jan menar att Kalle far illa hos Lena. Hon är psykiskt sjuk och lider av Aspbergers syndrom. Lena saknar förmåga till hänsyn, omdöme och respekt samt att sätta Kalles behov framför sina egna.

Lena kan inte erbjuda Kalle en trygg relation. Hon hamnar lätt i konflikter och får häftiga utbrott för inget. Jan har tex sett henne ligga på marken och sprattla för att tappat ett läppstift. Hennes ageranderamar är utanför det normala och våld är inget hon backar för.

Lena har aldrig släppt in Jan i Kalles liv. Det har hänt att hon tagit ifrån honom Kalle om han burit på honom. Då Kalle var 5 månader fick Jan inte trösta honom då han grät.

Droppen kom då Lena anklagade honom för att misshandla Kalle. Då blev separationen ett faktum. Jan accepterade vid den tiden att Kalle flyttade med Lena. Idag undrar han om han gjorde rätt.

Under första halvåret efter separationen såg inte Jan Kalle mer än vid ett fåtal tillfällen. I april 1996 kom en dom om umgänge. Ingen av alla de domar och beslut som tagits därefter beträffande umgänget har till fullo fungerat. Lena påstår att hon känner psykisk oro då Kalle är hos Jan. Det är inte sant. Lena är psykiskt sjuk och oroar sig för allt. Beträffande umgänget handlar det om umgängessabotage.

Jan tror inte att gemensam vårdnad kan fungera med mindre än att Kalle får sitt boende hos honom. Lena är en person som det är omöjligt att samarbeta med och Jan kommer aldrig att få träffa Kalle om Lena får ensam vårdnad. Umgänget skulle, liksom hitintills, på ett sofistikerat sätt saboteras av Lena. Jan har inspelat på band när Lena, redan i samband med separationen, säger att han aldrig skall få träffa Kalle.

Om Jan erhåller ensam vårdnad kommer genast förutsättningarna för samarbete att öka och Kalle kommer att få mer kontakt med båda sina föräldrar. Jan har förståelse för att det skall mycket till innan man flyttar ett barn ur dess invanda miljö, men vad är kompisar och ett träd utanför huset jämfört med god tillgång till båda sina föräldrar?

Lena tar inte sitt vårdnadsansvar då det gäller umgänget. Vid varje hämtningstillfälle gömmer Lena Kalle bakom ryggen så att Jan inte skall få kontakt med honom. Jan kan inte heller förstå att Kalle vill att pappa skall följa med honom hem och leka då han lämnar Kalle åter efter sommarumgänget och en vecka senare vägrar Kalle följa med på vanligt helgumgänge.

Lena gör inget för att underlätta i hämtningssituationen. Tvärtom gör hon allt för att sabotera tex genom att bära och pussa på Kalle då han skall lämnas.

Lena kan inte tänka sig att ha gemensam vårdnad med Jan. De kan inte kommunicera på något sätt. Lena har tagit väl hand om sonen och om hon inte fick ensam vårdnad skulle vara till skada för Kalle.

Då Lena levde ihop med Jan blev andra oroliga för hur hon hade det i förhållandet. mödravårdscentralen anmälde sin oro till socialkontoret. Akutteamet ringde under en period, hem var dag för att höra hur hon mådda och en familjerättssekreterare uppmanade henne att flytta ifrån Jan. Telefonsamtalen föranledde Jan att låsa in telefonen för Lena. Skälet han angav var att hon inte skulle kunna ringa sin syster i Grekland.

Lena menar att hon var kär, levde för de goda stunderna och visste inte själv vad som var rätt och fel. Hon bortsåg från det våld som förekom.

Lena har inte undanhållit Kalle från sin pappa. Hon har tvärtom varit medveten om att Jan och Kalle måste få ha kontinuerlig kontakt. Hon skulle dessutom uppskatta avlastning i sin roll som ensamstående förälder. Lena kan inte förklara att Kalle protesterar mot att åka till sin pappa. Sommarumgänget (1999) verkar ha gått bra, ändå ville inte Kalle följa med Jan veckan efteråt. Det Lena skulle önska är att Jan ringde till Kalle någon dag innan och förbereda Kalle genom att berätta vad som skall hända då de ses. Hon skulle önska att Jan var mer lyhörd och arrangerade umgänget mer på Kalles villkor tex genom att anpassa sina tider och successivt trappa upp antalet övernattningsnätter.

Jan har fortsatt sitt märkliga agerande efter separationen. Han har skickat ett bokmanus; "Mamma, jag vill ha barn" till henne och olika vänner och släktingar. Boken bygger på hans dagboksanteckningar och beskriver i intima detaljer deras relation.

Jan har länge påstått att Hans är far till Kalle och driver fn en domstolsprocessdär han påstår att Hans författat ett brev åt Lena på sin dator. Jan spelar in samtal med Lena och andra på band och han videofilmar i smyg.

Då Jan skickar underhållspengar för Kalle till Lena kallar han det "stöldbidrag", han sjukförklarar henne genom att ställa en diagnos, kallar henne för "patient" i brev till hennes ombud.

Jan har ansökt om att få ut Kalles gamla barnavårdscentralsjournal, vidare uppgifter om Kalles daghemstider och barnomsorgsavgifter, han har tagit kontakt med Lenas arbetsgivare, driver domstolsprocesser etc. Istället för att satsa energi på att bli en bra umgängespappa snokar Jan och försöker kontrollera hennes liv. Jans agerande, och den personliga erfarenhet hon har av honom, innebär att Lena har svårt att lita på att Kalle har det bra med sin pappa. Eftersom Jan fortsätter som tidigare blir Lena ytterligare stärkt i sin uppfattning att något är fel.

Lena är orolig för hur Kalle mår då han träffar Jan. Kalle har en ambivalent inställning till sin pappa. Å ena sidan blir han glad då han kommer, å andra sidan är han otrygg och litar inte riktigt på honom. Han frågar Lena: "tror du pappa luras?".

I umgängesperioderna gnisslar Kalle tänder och biter på naglarna. I perioder då han inte träffar sin pappa förekommer inget sådant. För att få råd om hur hon skall agera och vad som är Kalles bästa i konflikten med Jan har Lena för egen del konsulterat PBU.

Lena och Kalle har god kontakt med farmor och farfar. De har varit ett gott stöd för henne.

Jan har god kontakt med Lenas mamma, vilket inte Lena har. Hon umgås däremot regelbundet med sina systrar.

Jan uppger att han vid tre olika tillfällen gett Lena en örfil i självförsvar. Han har även, inför läkare, visat upp blåmärken som Lena tillfogat honom.

Att låsa in telefonen var för Jan ett sätt att få ut Lena ur lägenheten.

Jan är inte känd som en bråkstake. Endast i samband vårdnadstvisten har han "sparkat åt höger och vänster". Jan är mycket besviken på de sociala myndigheternas agerande. Han tycker att alla inom socialtjänsten "duttar" med Lena trots att hon så uppenbart umgängessaboterar.

6) KALLES SITUATION

Kalle bor hos sin mamma som fn är ensam vårdnadshavare. Då Lena arbetar är han på förskola. Sedan mars 1999 har Kalle träffat sin pappa sporadiskt. Efter sommarumgänget, i juli 1999 har de endast träffats i samband med två misslyckade hämtningsförsök.

Jan avser inte att göra fler försök förrän huvudförhandlingen har varit. Kalle är fysiskt frisk.

Jan beskriver Kalle som en välmående krabat. Jan oroar sig emellertid för att Kalle har dålig empati och använder mycket våld i kontakten. Han har tex sett Kalle sparka på en som gråter. Han blir trilsk i motgångar och har lite svårt att vänta på sin tur. Jan tror att Kalle påverkas av bråken hemma hos Lena. Jan är glad över att Kalle är öppen och nyfiken av sig. Han är också oblyg och lite övermodig. Han klättrar högt och drar sig inte för att simma på djupt vatten.

Jan beskriver att Kalle har lätt för att prata om känslor. Jans flickvän påpekade emellertid i somras att hon tyckte att Kalle var extremt rädd för närhet och mjukare beröring. Samtidigt är han mån om närheten till pappa, att ha kontroll över var han finns.

Påklädning, mat och sömn fungerar bra hos pappa. Vid något tillfälle har Kalle blivit ledsen och längtat hem till mamma. Jan har då avbrutit umgänget och set till att Kalle fått åka hem till Lena.

Kalle är pojkaktig och rörlig. Han tycker om att vara ute i skogen med pappa. Då är det "full rulle" och de skjuter tex med luftgevär på "småindianerna". Kalle tycker om att lyssna på pappas påhittade sagor och hos pappa bor två kompisdjur; Max och Puff. Dom är alltid med i bilen då Kalle skall hämtas.

Lena beskriver Kalle som en fin kille. Han är bestämd av sig och har humör, men på ett resonabelt sätt. Det går bra att diskutera och kompromissa fram lösningar på konflikter. Kalle är också en glad pojke och med mycket humor och fantasi.

Kalle är aktiv och rörlig, men har också behov av lugn och ro. Han är duktig på att leka själv, men också med kompisar. Han trivs på daghemmet och där finns ingen oro för hur Kalle fungerar.

Kalle behöver en pappa och Lena önskar att Jan skulle komma till insikt om det. Kalle älskar att klättra och klänga med män; en kompis pappa, sin farfar och, har Lena förstått, sin pappa.

7. UTREDARENS KONTAKT MED KALLE

Undertecknad träffade Kalle i samband med hembesök hos mamma. Han var en öppen och pratsam pojke som regisserade en spännande fantasilek med mamma och mig.

Hembesöket hos Kalle och pappa blev, som tidigare nämnts, inte av.

8. REFERENTER

8.1. Samtal 1999-09-30 med förskolechef (LR) och förskolelärare (PE), förskola. Samtalet förs utifrån skriftliga, i förväg skickade frågor.

Ref LR har, i egenskap av arbetsledare, känt Kalle sedan han började på förskola höstterminen 1996. Ref PE känner Kalle som ett barn i barngruppen sedan höstterminen 1998. Kalle är heltidsinskriven på förskolan och hans närvaro är normal.

Ref beskriver Kalle som en viljestark och vaken kille, normalt utvecklad för sin ålder. Han är mycket verbal, har ett bra ordförråd, bra begrepp och är väl omvärldsorienterad. Kalle är duktig på att diskutera i dialog med vuxna och barn. Han är bra på att ta för sig och kommer gärna med egna förslag. Kalle är lite av ledartyp.

Kalle är intensiv och visar tydligt sina känslor. Han visar glädje, men kan också tända till och bli arg, dock på ett resonabelt sätt. Kalle förstår när han gjort fel och skyller inte ifrån sig då. Han är duktig att förstå regler i spel och kan bli irriterad på barn som inte förstår lika fort. Trots att han är tävlingsinriktad klarar han att förlora. Kalle har arbetsglädje och slutför oftast sina arbeten.

Kalle är rörlig och väl motoriskt utvecklad. Mat, påklädning och hygien klarar han bra.

Kalle är trevlig och "väluppfostrad".

Förskolepersonalen har kontinuerligt kontakt med mamma. Det är hon som lämnar och hämtar, deltar i samtal, föräldramöten och andra aktiviteter. Mamma har så småningom berättat att det finns en konflikt med pappa. Hon upplevs som en pålitlig person och kontakten med henne fungerar bra.

Pappa tog kontakt med förskolan, per telefon och fax i början av 1997. Han kom sedan för ett samtal med LR kring kontakten med Kalle på daghemmet i början av 1999.

Under våren 1999 började pappa komma till förskolan på besök och delta i verksamheten ett antal förmiddagar. Senare kom han för att hämta och lämna Kalle.

Pappas besök var till synes uppskattade av Kalle och av de andra barnen i barngruppen. Kalle verkade glad och stolt över sin pappa.

Då pappa kom för att hämta Kalle fungerade det bra vid några tillfällen, vid andra ville inte Kalle följa med. Ref har ingen uppfattning om vad som vad skillnaden berodde på. Han kom alltid förberedd till förskolan, dvs han visste att pappa skulle hämta honom och han hade sin packade väska. Kalle uttryckte att det skulle bli roligt att med pappa ända tills han var i hallen eller kom utanför dörren, då han ångrade sig.

I dessa situationer har pappa blivit rådvill över hur han skall agera, men han har varit lyhörd och aldrig gått in i någon konflikt med Kalle. Han har istället fört en dialog med honom.

Kalles mormor har ringt till förskolan vid ett tillfälle och farfar har vid några tillfällen hämtat Kalle.

Kalle har, såvitt ref sett, en bra relation till sin mamma. De pratar mycket med varandra och tycks ofta göra saker tillsammans. Kalle visar glädje i relation till sin mamma.

Kalles relation till pappa har synts positiv då han varit på besök.

Kalle pratar mycket om sin mamma. Det händer också att han pratar om sin pappa. Kalle har även berättat om farfar och att han fått åka flygplan med honom.

Kalle är väl omskött i materiellt hänseende och ref känner ingen oro för Kalle i den dagliga verksamheten på förskolan.

8.2. Telefonsamtal 1999-10-11 med socionom Anita , Stockholm.

Ref är socionom och har tidigare arbetat inom kommunal socialtjänst. Sedan 1995 arbetar hon på frilansbasis bla med kontaktpersonsuppdrag. I den egenskapen hade ref kontakt med Kalle mars december 1998. Under de första månaderna var umgänget övervakat och hon var närvarande då Kalle träffade pappa. Senare ändrades uppdraget till att omfatta hämtning/lämning. Sedan ref vid några tillfällen träffat Kalle och mamma för att "skola in sig" var hon behjälplig med umgänget ca 15 helger. Ibland fungerade det bra Kalle följde med ibland blev umgänget inställt för att han inte ville. Vid något tillfälle var Kalle sjuk.

Ref beskriver Kalle som en charmig och glad pojke. Han är normalt utvecklad för sin ålder och "pojkig" i sina intressen.

Kalle har en "tight" relation till sin mamma. I det avseendet fungerar han som ett litet barn. Kalle har svårt att släppa mamma, vill kontrollera och dominera henne och hon låter det ske. Beträffande umgänget är det Kalle som bestämmer. Mamma säger att hon förbereder Kalle på att han skall åka till pappa och att det skall bli trevligt, men hennes förhållningssätt är ett annat. Hon har också bekräftat för ref att hon känner sig kluven. Ref har ingen uppfattning om hennes kluvenhet grundar sig på svårighet att släppa Kalle eller om hon är orolig för vad som händer hos pappa.

Kalle och hans pappa har det trevligt tillsammans. Tonen dem emellan är avspänd och naturlig. Pappa ger Kalle sin fulla uppmärksamhet och bekräftar honom på ett positivt sätt. Pappa har svårt att sätta gränser för Kalle han tillåts styra och ställa. Blir inte hejdad i sin framfart och lekar tenderar ibland att dra ut över mat- och sovtider.

Det märks att pappa inte haft nära kontakt med Kalle då han växt upp. Pappa har ibland svårt att hitta rätt nivå i samvaron; ibland blir det överkrav, ibland underkrav.

Ref är orolig för vad konflikten kommer att innebära för Kalle på sikt. Han far illa i att leva så klämd mellan sina föräldrar. Ref anser att de båda har något positivt att tillföra Kalle och att man vid bedömningen av vad som är Kalles bästa måste ta hänsyn till hos vilken han får bäst tillgång till båda.

8.3. Telefonsamtal 1999-10-11 med socionom Birgitta.

Ref hade november 1998 mars 1999 i uppdrag att, som kontaktperson, hjälpa till med hämtning och lämning av Kalle i samband med hans umgänge med pappa. Ref har åtagit sig sådana uppdrag sedan 1992. Hon har dessutom haft olika arbeten inom kommunal socialtjänst. Fn arbetar hon som kurator inom vuxenpsykiatrin. Hon har en grundläggande psykoterapiutbildning, sk steg 1.

Ref träffade Kalle första gången tillsammans med mamma och en handläggare från socialförvaltningen. Därefter var hon behjälplig med hämtning och/ eller lämning vid 9 helger.

Hämtningarna fungerade ibland braKalle följde med ibland följde han inte med.

Ref beskriver Kalle som söt och charmig men också bestämd och styrande pojke. Båda föräldrarna låter honom få sin vilja igenom. Kalle är verbal och i övrigt normalt utvecklad för sin ålder.

Tillsammans med mamma blir Kalle liten och regredierad. Med pappa "växer han " och blir en "stor pojke".

Ref har träffat Kalle och mamma i ett antal oändligt långa avskedsprocedurer då Kalle skall gå med pappa. Mammas budskap till Kalle handlar om att han får bestämma själv och hon ger honom olika utvägar att agera. Ref har pratat med mamma om att hon troligen påverkar Kalle genom de beslut hon fattar i dessa frågor och att dessa beslut är de som sedan genomdrivs.

Ref är av den uppfattningen att Kalle och hans mamma har en alltför nära relation. En gång då Kalle kom hem stack han in handen under hennes blus och började "dutta" med hennes bröst. Ref reagerade på att det för dem båda verkade helt naturligt.

Om och när Kalle väl kommit iväg med ref har mötet med pappa blivit glatt. Om Kalle inte velat gå med till pappa har han (pappa) varit hjälpsökande och någon gång bett om råd hur han skall göra.

Ref är orolig för hur Kalle mår och tror att en barnpsykiatrisk utredning skulle kunna ge svar på den frågan.

Ref har ingen uppfattning om vad som är Kalles bästa i vårdnadsfrågan.

9. REGISTERUPPGIFTER

Av socialakten framgår att Kalle har träffat sin pappa i närvaro av kontaktperson från juli 1997 till oktober 1997. Därefter avsade sig Jan kontaktpersonen. From mars 1998 träffade Kalle på nytt sin pappa i närvaro av kontaktpersonen. Under perioden juli 1998 till mars 1999 träffades de ensamma men kontaktpersonen bistod med hämtning/ lämning.

Under våren 1998 (mars-maj, efter en dom i tingsrätten) fick Lena bistånd med "hemma-hos-insats" 2 tim/vecka eftersom hon kände oro och mådde psykiskt dåligt.

Jan förekommer ej i socialregistret.

10. BEDÖMNING

Kalle har en mamma och en pappa som fick barn tillsammans efter en alltför kort tids bekantskap. Med sina olika personligheter och utan att ha fått tillfälle att i ett längre samboförhållande bygga upp den värdegemenskap som är önskvärt för gemensamt välfungerande föräldraskap och samarbete har Kalle uppväxt varit fylld av motstridiga känslor och konflikter mellan Jan och Lena. Kalle far illa av det (jfr punkt 3.2 första stycket och punkt 3.4, sid 5 mfl)

Min bedömning är att Lena, på grundval av sina egna erfarenheter och Jans fortsatta ageranden, har svårt för att lita på att Kalle har det bra hos Jan trots att kontaktpersoner intygar att så är fallet. Jan å sin sida kan heller inte lugna Lena utan använder en konfliktstrategi som snarast förstärker Lenas oro.

I föräldrarollen ingår att man ibland tvingas genomdriva beslut mot barnets vilja. Man gör det var gång åtgärden är viktig och bra för barnet. eftersom Lena inte är säker på att det är bra för Kalle att vara hos Jan har hon svårt att genomdriva ett fungerande umgänge. Men jag är inte beredd att kalla Lenas agerande för ett medvetet umgängessabotage. Det är också viktigt att betona båda föräldrarnas ansvar för ett fungerande umgänge kommer till stånd.

Jan, som inte står Kalle lika nära, har inte alls mandat att tvinga honom. Jan inser det, vilket även styrks av att han klokt nog låter Kalle åka hem om det uppstår problem under umgängestiden pågår.

KONSEKVENSBESKRIVNING BETRÄFFANDE VÅRDNADEN:

1. Jan och Lena tillerkänns gemensam vårdnad

Min uppfattning är att konflikten mellan föräldrarna för närvarande är alltför djup för att ett samarbete inom ramen för gemensam vårdnad skall fungera (jfr punkt 3.5 sid 5)

2. Jan tillerkänns ensam vårdnad

3. Lena tillerkänns ensam vårdnad

I en sammantagen bedömning väljer jag att föreslå att Kalle får Lena som ensam vårdnadshavare.

11. FÖRSLAG

Med stöd av ovanstående utredning vill undertecknad föreslå att tingsrättens tillerkänner Lena ensam vårdnad om Kalle.

Förvaltningslagens regler om kommunikation etc har iakttagits och referenterna har godkänt

utformningen av sina uttalanden

Enligt uppdrag


Läs från början.
Index