Hämtning av Kalle hos Lena måndagen 26 juli kl 9.00.

Enligt tingsrättens dombeslut börjar Kalles och Jans sommarumgänge på 7 dagar just med denna hämtning.

Jan: Hej Kalle, Hej Kalle.

Jan: Max och Puff har följdt med pappa. Hej, dig känner jag igen.

Nimi: Ja men det är Nimi.

Jan: Hej. Det var ett tag sen.

Nimi: Det var ett tag sen.

Jan: Kalle, Puff har följdt med också.

Kalle: Jag vill inte

Jan: Skall vi åka och bada Kalle?

Kalle: Mamma.

Jan: Skall vi åka och bada Kalle? (Max skojar i bakgrunden)

Kalle: Jag vill inte, jag vill inte

Jan: Jag ser på dig att du vill.

Kalle: Mamma jag vill hem. ( Kalle hela tiden i Lenas famn ).

Jan: Skall vi åka och bada då Kalla bara?

Kalle: ohörbart ???

Jan: Kanske Lena följer med i bilen då en liten bit. Så åker vi ned till ön

Lena: Nej. Jag följer inte med i bilen. Jag har annat att göra.

Jan: Jo, men en liten bit. Vi tar bara och kör ner. Du kan också följa med Nimi.

Nimi: Jag gör det som du (Lena) tycker är bäst.

Lena: ja, nej men vi följer inte med. Jag har annat att göra

Jan: Ja men Nimi. Du kan ju följa med. Du känner ju Kalle.

Nimi: Jo, jag känner Kalle.

Jan: Så åker vi en liten bit och tittar på båtarna. Kalle. Tittar på båtarna och så badar vi lite. Kalle. (Max stojar i bakgrunden).

Jan: Hur tycker du att vi skall göra Lena?

Jan: Hur tycker du att vi skall göra?

Lena: Du vet att jag inte pratar med någon som har bandspelare på.

Jan: Kalle

Lena. Med mikrofon på bröstet, och det kvarstår.

Jan: Kalle. Lille pluttiplutt. Och pappa har ju med sig gevär i bilen. Vi skall ju bada och badbyxorna är med också Kalle. Jag ser att du skrattar. (Max stojar i bakgrunden). Hahahah

Kalle: Jag vill inte

Jan: Jag ser att du skrattar buspojke.

Kalle: Jag vill inte. mamma.

Jan: Jag ser att du skrattar buspojke. Max och Puff nojsar med kalle som sitter i Lenas famn.

Lena: Jan. Man blir ganska nervös av dom där som singlar så där kring halsen. (Kasperdockorna)

Jan: Det är väl inte så farligt. Det klarar väl du.

Lena: Jag tycker det är jobbigt.

Jan: Men hjälpa Kalle lite grann. Kalle är ju glad att se Max här igen. Och Max är ju jätteglad att se Kalle. Max killar ju Kalle.

Kalle: Skrattar

Jan: Max killar ju Kalle.

Kalle: Jag gillar inte att...Jag tål inte att killas.

Jan: Ja men killas lite grann på handen.

Max och Puff: Leker och busar med Kalle.

Jan: Jag ser allt att du skrattar. Ajajaj, och då kommer Puff också och hjälper till

Kalle: Börjar brottas med Max och Puff (Kalle i Lenas famn).

Jan: Och så tar du tag i Puff. Ajajaj säger Puff.

Kalle: Skrattar och brottas med Puff och Max. Sådär får han med.

Jan: Ja det är bra.

Kalle: Brottas med Puff . Och där skall du få.

Jan: Och där får du.

Kalle: Brottas med Puff. Och där skall du få.

Jan: Och där får du.

Kalle: Brottas med Puff. Och där skall du få.

Jan: Aj, aj ropar han. ajjajajaj, säger han. Du har ju ryckt av mig benet en gång tidigare, säger Max. Kommer du ihåg det?

Kalle: Ja

Jan: Ja

Kalle: Mamma, gå hem. (Lena håller fortfarande Kalle i famnen)

Jan: Vad var det du sa? Skulle barnvakten komma eller?

Lena: Nej, portvakten skall komma.

Jan: Jaha. Kallebus, nu kommer Puff här på andra sidan.

Jan: Vad tycker du att vi skall göra Nimi?

Nimi: Jag bara träffar Lena. Jag vill inte lägga mig i.

Jan: Nej. Du har inget förslag?

Nimi: Nej.

Jan: Har Lena något förslag? Vi har ju en liten buspojke som skall bada med pappa.

Kalle: Nej.

Jan: Jodå, som visst skall bada med pappa.

Kalle: Nej

Jan: Jodå. Kom nu så hjälper mamma sätta dig i bilen så åker vi ner och badar. Pappa har med sig badbyxorna.

Kalle: Jag vill inte

Jan: Jodå. Mamma hjälper dig till bilen. Kom nu Kalle. Kom nu Lena. Kom så går vi till bilen.

Nimi: Vad är det för trevlig båt där? ( Windsurfingbrädan på biltaket)

Jan: Windsurfingbräda.

Nimi: Häftigt

Jan: Javisst. Jag har börjat med windsurfing på äldre dar

Nimi: Jättekul.

Jan: Ja det är vansinnigt roligt. Kalle kanske kan titta på när pappa windsurfar. Och busa och åka med på båten. Och så har man våtdräkt och grejer. Jag har varit ute och seglat hela sommaren.

Kalle: Jag vill hem.

Nimi: Vilket väder det har varit.

Jan: Nej Kalle. Nu skall vi åka och bada och titta på båtar.

Kalle: skriker. Mamma jag vill gå hem.

Jan: Jodå. Mamma hjälper dig till bilen. Eller hur Lena?

Kalle: Jag vill gå hem

Jan: Kom nu Kalle. Mamma följer med.

Lena: Det är så här Jan att jag har pratat med Kalle i några dagars tid om det här va. Och talat om vad som skall gälla. Att han skall vara en vecka med dig. Och sova sex nätter.

Kalle: Och jag vill inte sova sex nätter.

Jan: Ja men då åker vi och badar bara.

Kalle: Glad. Och sen kommer vi tillbaks när vi badat.

Jan: Ja

Kalle: Lova det

Jan: Ja

Kalle: Inte luras

Jan: Jag luras aldrig

Kalle: Joho

Jan: Neähä

Kalle: Joho

Jan: Nehä. Max kan luras. Han kan skoja. (Max börjar prata). Och så skall vi ju bada och leka skeppsbrott som vi brukar göra. Det gör vi.

Kalle: Mamma. Nu går jag hem.

Jan: Ja men nu hade vi ju bestämt att vi åker och badar och mamma hjälper dig i bilen och sätter fast dig i stolen.

Kalle: Jag vill hem.

Jan: Det tycker mamma är jättebra. Det har jag och mamma bestämt.

Lena: Men om han uttrycker att han inte vill sova i sex nätter hos dig, och jag har sagt det flera gånger. Ni kan ju träffas på dagen.

Jan: Ja men nu åker vi och badar.

Lena: Ja men skall vi bestämma att ni är tillbaks klockan fem här i kväll?

Jan: Ja, om allting fungerar så. Fungerar allting så får vi se klockan fem, eller om det blir en annan tidpunkt. Men vi .....avbryts av Lena

Lena: Nej. Men jag måste veta. Jag har också mina dagar att planera Jan.

Jan: Då säger vi klockan fem.

Lena: Det är viktigt att Kalle får veta också vad som gäller.

Jan: Ja, då säger vi klockan fem......avbryts av Lena

Lena: Jag tror att han mår väldigt bra av att veta vad som gäller.

Jan: Ja, det är väldigt viktigt att vi säger det. Vi säger klockan fem.

Lena: Ja

Jan: Då kommer vi tillbaka om allting fungerar. Men om det blir förändringar så kanske vi ändrar det också lite grann.

Lena: Nej. Jag står här klockan fem och väntar.

Kalle: Glad. Jag kan ta med mig mina Stålmansbadbyxor.

Jan: Ja, gör det.

Lena: Vi gör då, kom.

Jan: Jag kan ta med mig den där säcken också (Kalles resväska) ifall det blir ändringar.

Lena: Nej.

Jan: Det är väldigt viktigt att ta med sig kläderna.

Lena: Aggressivt. Du. Inte om vi har sagt att han skall vara tillbaks här klockan fem. Då tar vi inte med någon väska.

Jan: Men Lena. Det kan ju hända att Kalle ändrar sig under tiden.

Lena: Då står jag här klockan fem. Har han då ändrat sig så ger jag dig väskan.

Jan: Nej.

Lena: Jo.

Jan: Vi klarar utan väska också.

Lena: Aggressivt. Ja men du. Har vi sagt klockan fem till Kalle, så är det klockan fem.

Jan: Men tänk om det fungerar jättebra.

Lena: Det är jätteviktigt att .. Då, då har vi sagt klockan fem här, så håller man det.

Jan: Ja men, om det fungerar utifrån domen så kör vi naturligtvis på det. Vi åtsidosätter ju inte domen. Lena, det är du väl fullt medveten om. Fungerar allting jättebra. Det kanske fungerar med en natt. Då kör vi på det....avbryts.

Lena: Men jag måste planera den här veckan.

Jan: Jo, men du har en dom att följa.

Lena: Ja, just det.

Jan: Jättebra. Kalle....(springer fram till Kalle) blablabla (Max ropar)

Nimi: Vi ses om ett tag då.

Jan: Ja.

Jan: Kalle

Kalle: Pappa, pappa.

Jan: Ja

Kalle: Om vi inte kommer tillbaks klockan fem.

Jan: Ja

Kalle: Då följer jag inte med.

Jan: Nej, jag hör det. (Max ropar i bakgrunden). Jag hör vad du säger. Vad bra att du säger det. Kom då Kalle.

Lena: Nu vill jag säga en sak till Nimi här och din bandspelare och allting. Nu säger vi så här. Kalle är väldigt van vid att man håller vad man lovar. Det gör jag alltid och det anser jag är väldigt viktigt att man gör mot barn. Det är nummer ett, tycker jag i barnuppfostran. Så blir ett litet barn tryggt. Och man skapar en tillförlit.

Kalle: Du, pappa. Jag vill inte om vi inte....

Nimi: Det tjänar man på.

Jan: Vi skall försöka göra det Kalle. ......avbryts av Lena.

Lena: Och då är det så att då står jag här

Jan: Nimi. Vi skall försöka göra det.

Nimi: Men ni gör det?

Jan: Vi skall försöka göra det.

Lena: Vad är det som kan hindra att inte komma tillbaks? Vad är ?

Jan: Men sånt spekulerar jag inte i. Kom nu Kalle så åker vi och badar. Ja, vad roligt det skall bli.

Kalle: ????

Lena: Älskling jag kan inte följa med.

Jan: Jo, mamma följer med till bilen.

Kalle: Jag vill att Nimi följer med till bilen.

Jan: Ja, Nimi följer med till bilen.

Nimi: Skall jag följa med?

Kalle: Jaja, Nimi.

Lena: Vi kan följa med både Nimi och jag.

Jan: Ja.

Kalle: Nimi är med.

Jan: Ja, Nimi är med. Är det en liten buspojke som skall bada med Max?

Lena: Sätter sig på huk och talar till Kalle. Och sen hjärtat så är det så här så kommer ni tillbaks klockan fem.

Jan: Säger mamma. Kom nu Kalle. Vi skall försöka göra det klockan fem.

Lena: Jahn. Kan du lugna dig för en gångs skull och försöka lyssna på vad Kalle säger och lova honom någonting. Kan du lugna dig lite och göra det? Det är här är väldigt viktigt, Jan.

Jan: Ja. Vi lyssnar nu verkligen.

Nimi: Snälla.

Jan: Vi lyssnar väldigt noggrant nu på vad mamma

Lena säger.....avbryts.

Lena: Men lugna ner dig lite grann då. Försök att vara lite lyhörd.

Jan: Till Nimi....Tycker du att jag är upprörd?

Nimi: Nej. Jag tycker bara att nu i lugn och ro, att vi bestämmer klockan fem så ses vi här.

Jan: Vi skall försöka göra det. Vi skall försöka göra det.

Nimi: Men för Kalles skull

Jan: Vi skall verkligen .....avbryts av Lena.

Lena: Det handlar faktiskt om Kalle.

Jan: För Kalles skull skall vi försöka göra det. Jag lovar att vi skall försöka göra det.

Lena: Försöka? Du som tycker det är så viktigt att.....avbryts

Jan: Kom nu. Vad roligt. Lyssna på vad jag säger istället. Kom nu.

Kalle: Nu går jag hem.

Lena: Du ser hur han reagerar!

Jan: Ja

Lena: Om man inte lovar. Det är det här jag har försökt att tala om för dig hela tiden. Att man måste lova.........avbryts

Jan: Kom nu Kalle.

Nimi: Jag har verkligen hört Lena säga till Kalle att det här skall bli jättekul. Jag bara önskar att det skall gå bra.

Jan: Vilka bandinspelningar jag har. Där Lena säger att jag skall göra allt jag kan för att du inte skall få träffa Kalle.

Nimi: Det har hon inte sagt.

Jan: Jo. Jag har det på band.

Nimi: Men idag har hon inte.

Jan: Jag har band på hur hon förbjuder mormor för all framtid få träffa Kalle för att mormor ställde upp som kontaktperson. Be att få se bevisen i tingsrätten. Dom avgjorde målet i Länsrätten utan att ens begära in oss.

Nimi: Jag bara känner att som människa att det är mänskligt att allt blir jättebra om man bara pratar med varandra. Träffas och bestämmer. Och Kalle får bestämma. Så blir det bra. Då tjänar man på det.

Jan: Ja. Visst, det tycker jag också.

Nimi: Då gör vi så då?

Jan: Ja. Vi försöker. Kom nu då Kalle. Nimi hjälper till. Nimi åker med. Nimi följer med i bilen. Kom nu Kalle.

Lena: Men säg att du lovar. Det är väldigt viktigt. / (Lena håller Kalle i sin famn)

Jan: Kom nu Kalle. Ja, Kalle, vi skall försöka hålla detta jättebra. Kom nu kalle. Vi skall verkligen anstränga oss i detta Kalle. Kom nu. Ja det var väl bra det då. Då är vi överens. Och Max.

Nimi: Nu vet Kalle att ....

Jan: att vi skall försöka komma tillbaka. Det blir jättebra det här kalle. Vi skall verkligen försöka och nu skall vi leka och bada.

Lena: Men jag tycker....

Jan: Nu går vi Kalle. Kom nu Kalle.

Lena: Jag är Kalles mamma och jag känner honom bäst......

Jan: Kalle lilla plutt. Nu skall vi åka och bada. Nu skall vi ha jätteroligt. Sen skall vi åka bil och sen skall vi leka med småsoldaterna och Max och Puff skall vara med och leka.

Kalle: Nej. Nu går jag hem.

Lena: Jag tror att det blir roligt för Kalle om han kan lita på vad man säger. Då blir det roligt för Kalle.

Jan: Ja men jag vet inte. Det är klart att vi lovar att vi skall försöka. Vi försöker kalle.

Kalle: Nej. Nu går jag hem.

Jan: Ja där ser du. Vi försöker. Vi lovar att vi skall försöka.

Kalle: Nu går jag hem......(Kalle går).

Jan: Ja. Titta mamma är jätteglad för att vi skall försöka. Det är jätteroligt. Mamma är med på detta. Hurra, hurra, vad roligt. Kom nu Kalle. Mamma hjälper till.

Lena: Snälla Jan. Sluta och nyp Kalle

Jan: Men jag leker ju med Kalle.

Lena: Men jag tror inte att han tycker det är så roligt just nu.

Jan: Men Kalle brukar tycka det är roligt när Max och bråkar

Kalle: Det tycker jag inte alls.

Jan: Du brukar ligga i soffan och brottas med dom. Jag vet det.

Lena: Ja men. Barn är inte. Det är inte lika som gång till gång. Utan barn är föränderliga.

Jan: Kom nu Kalle. Kom nu Lena så går vi till bilen. Kom nu mamma. Kom nu.

Lena: Jag har ingen möjlighet. Jag har saker att passa.

Jan: Men då hjälper Nimi Kalle till bilen. Nimi hjälper Kalle till bilen.

Lena: Hjälpa till bilen kan jag göra, men följa med.

Jan: Nej, men kom då. Så går vi till bilen. Kom nu då.

Kalle: Gnyr, mamma.

Jan: Kom nu Kalle. Ja

Kalle: Gnyr, mamma.

Jan: Till Nimi. The next stepp will be police hämtning.

Nimi: I know, but feel for the child.

Lena: Ja, det är väl det som man skall tänka på.

Jan: Ja. Då går vi till bilen nu Kalle. Nu skall vi bada och ha roligt. Kom nu Kalle.

Kalle: Gnyr, mamma.

Lena: Jag tror att det blir jättebra om vi bestämmer att ni åker hela dagen och har skoj.

Jan: Ja, så roligt vi kommer få. Kom nu då.

Lena: Då ses vi här klockan 17.

Jan: Kom nu Kalle.

Kalle: Hörru, vi ses klockan 17 här.

Jan: Vi skall vara tillsammans hela dagen. Kalle. Vi skall ha jätteroligt.

Kalle: Och vi kommer hem mitt klockan 17.

Jan: Ja, vi kan komma hem ännu tidigare om vi vill.

Lena: Nej. Jag står här klockan 17.

Jan: Vi kanske kommer hem ännu tidigare. Kalle. Ännu tidigare kanske vi kommer hem. Vem vet hur det blir. Vi kanske säger att det är så varmt så vi orkar inte, eller så är det .......avbryts av Lena.

Lena: Men här skall ni vara klockan 17

Jan: Eller så är det så kallt i vattnet Kalle...avbryts

Lena: Men här skall ni vara klockan 17

Jan: Vi kanske inte kan vara i vattnet.

Kalle: Det är jättevarmt i vattnet.

Jan: Vet du att det är det?

Kalle: Jaha

Jan: Ja. Jag tror också det. Jag tror också att det är jättevarmt. Då kan vi bada och vet du vad vi gör. Vi bygger en flotte.

Kalle: Det kan man inte

Jan: Pappa kan. Det vet du att pappa kan

Kalle: Sen skall jag åka med den de är (Glad)

Jan: Skall vi åka på windsurfingbrädan och ha den som flotte. Det gör vi. Vi lyfter ner den så sitter vi båda två och åker på den.

Lena: Kalle. Nu får du säga. Vill du nu följa med pappa och så ses vi här klockan 17? Men då skall pappa lova det.

Kalle: Alltså, nu går jag hem.

Lena: För så här kan vi inte stå längre Kalle.

Kalle: Jag vill inte.

Lena: Här var ju en jättechans Jan. Och så tog du inte den. Va?

Jan: Kom nu Kalle.

Lena: Tråkigt att du inte....

Jan: Mamma hjälper dig ......avbryts.

Lena: att du inte kan ta den för ditt barns skull, och ens lova.

Jan: Kalle. Vi skall ju ha jätteskoj. Pappa har ju sagt att pappa lovar försöka. Pappa har sagt att pappa lovar vara jättesnäll och vi skall försöka Kalle.

Nimi: Men det är ju bara att säga en mening" Att jag lovar att vara här klockan 17"

Lena: Ja

Jan: Men jag säger ju att jag försöker vara här klockan 17. Men vi kanske är här tidigare. Kalle. Vi kanske är här ännu tidigare. Vad roligt vi får. Och mamma är glad för vi sagt denna mening som mamma vill höra. Och då. Ja, du tar tag i Puff ja.

Lena: Det är faktiskt för Kalles skull. Kan du fatta det.

Jan: Till Nimi. Du förstår att du kommer att bli grillad av en advokat. Tänk på vad du har sett nu.

Nimi: Jag har ingenting. Jag är bara vittne.

Jan: Ja. Jag vet. Du kommer ju att bli inkallad till huvudförhandlingen.

Nimi: Okej.

Jan: Det förstår du kanske? Och allt kommer ju att ställas mot banden nu. Och videofilm.

Nimi: Var är videokamran någonstans?

Lena: Tänk på vad du själv säger. Det kan ju faktiskt också vändas emot dig.

Jan: Men Lena. Allting vänds emot mig. Ingenting för att hjälpa oss.

Lena: Gör det inte?

Kalle: Nu går jag hem.

Jan: Nu går vi hem och leker Kalle. Kom. Nu, Nu skall vi åka och bada.

Kalle: Gnyr. Jag vill gå hem.

Lena: Jag tycker vi kunde bestämt så här eftersom Kalle blev glad över det, att åka ut och ha roligt idag och ses här klockan 17. Kalle känner, för man kan faktiskt vara lite ödmjuk inför Kalle.

Jan: Det skall vi vara inför Kalle. Och är det så att Kalle vill hem tidigare så ska vi köra hem Kalle.

Lena: Det är inte ödmjukt, för om jag säger till dig att jag kommer inte vara hemma tidigare.

Jan: Ja men då ringer jag dig på mobiltelefonen så kan väl du hjälp till med detta. Då kommer vi till dig där du befinner dig.

Lena: Jag har faktiskt massor med saker att göra idag.

Jan: Ja men då kommer vi till dig .......avbryts.

Lena: Stå här klockan 17.00. Vi kan bestämma en annan tid också. Men jag kan inte vara hur öppen som helst. Jag kan stå här klockan 15 också. Men att vi bestämmer en tid.

Jan: Tänk om det blir så att jag och Kalle håller på att badar klockan 17 och vi har jätteroligt. och vi håller på och bygger.......avbryts av Lena.

Lena: Nu har du dessutom sagt att du har bandspelaren på och du vet vad jag har sagt och vidhåller, att jag pratar inte med den som har bandspelare på. Så från och med nu är jag tyst.

Jan: Okej. Då går vi till bilen nu. Nu har mamma bestämt att nu åker vi iväg.

Kalle: Fortfarande i Lenas famn. Gnyr.

Jan: Kalle nu går vi till bilen. Mamma hjälper till. Mamma hjälper till. Ja.

Kalle: Fortfarande i Lenas famn. Gnyr.

Nimi: Det enda jag vet är att när jag kom här så har Lena pratat och försökt.

Jan: Skapa ingen situation.

Nimi: Nej.

Jan: Nu skall Nimi hjälpa oss till bilen. Och sen kanske Nimi följer med runt huset, affären och köper en glass alla tre och så åker vi iväg. Det låter väl roligt. En glass köper vi Kalle.

Kalle: Fortfarande i Lenas famn. Gnyr. Mamma, mamma.

Jan: Kalle bus.

Kalle: Kalle bus. (Glad)

Jan: Kalle bus.

Kalle: Kalle bus.

Jan: Kalle bus. Jag ser att du är glad, Kalle. Ja, det är du. Jag ser att du nojsar med Puff som du brukar göra, Kalle. Du tycker om detta.

Kalle: Det är du som gör

Jan: Jo, det gör du visst. Puff, Puff ropar han. Max, Max och där kommer Max på andra sidan. Ja, jag ser att du skrattar. Hahahaha

Kalle: Leende. Jag skrattar inte alls.

Jan: Jo det gör du visst. Jag ser ju det.

Kalle: Jag har munnen stängd.

Jan: Jo, men du gjorde så här alldelses nyss. Log gjorde du.

Kalle brottas med Puff och Max.

Lena: Men jag upprepar igen så här. Kalle säger så här att han vill jättegärna följa med och bada om vill lovar honom att ni står här klockan 17.

Jan: Och det skall vi lova att vi skall försöka göra. Det är väl jättebra, eller hur Kalle.

Kalle: Jag vill hem. Nu vill inte jag vara här längre. (i Lenas famn)

Jan: Nu är det varmt med alla kläderna på . Nu åker vi och badar Kalle.

Kalle: Nu går vi hem mamma.

Jan: Lena nickar åt Nimi. Vad är på gång nu?

Jan: Kalle. Kom nu.

Kalle: Gnyr i Lenas famn.

Jan: Jag ser att du skrattar buspojken.

Nimi: Vill du följa med och ha jätteroligt och bada

Kalle: Jag vill inte följa med, säger jag.

Jan: Det ville du ju alldelses nyss. Vi skall ju bada och bygga skeppsbrott.

Kalle: Jag vill inte.

Jan: Det ville du ju alldelses nyss.

Kalle: Nej. Det vill jag inte alls.

Nimi: Helskoj Kalle. Vill du det?

Kalle: Jag vill gå hem. Snälla mamma.

Jan: Mamma hjälper dig till bilen här. Eller hur mamma.

Kalle: Gnyr.

Jan: Mamma följer med en liten bit i bilen också

Lena: Nej. Jag följer inte med i bilen en liten bit för jag har tider att passa.

Jan: Men mamma följer dig till bilen och sätter fast dig.

Nimi: ...kommer snart.

Lena: Ja precis.

Kalle: Jag vill inte

Jan: Men då hjälper mamma oss. Hurra, hurra. Och Max och Puff är jätteglada.

Kalle: Nej.

Lena: Börja med att stänga av bandspelaren om du vill att det skall funka.

Jan: Jag har aldrig några bandspelare på mig. Det vet du.

Lena: Vad sa du? Har du aldrig det?

Jan: Ser du någon videokamera?

Lena: Jaha, där går Lena. Klockan är 9.40. Lena kommer tillbaka. Kalle går.

Lena: Så här kan man inte hålla på.

Jan: Nu kommer pappa och hämtar Kalle. Nu kommer pappa och hämtar Kalle.

Kalle: Nej.

Jan: Och där gick Kalle genom dörren.

Jan: Vad tycker du att vi skall göra Lena?

Lena: Ja vi får väl försöka igen imorgon.

Jan: Jag kommer här klockan 15. Nej förlåt klockan 17 kommer jag hit idag och hämtar Kalle igen .

Lena: Okej.

Vi går åt varsitt håll.

Jan: Klockan är nu 9.40 och det är måndagen den 26 . Kalle gick iväg ensam in.

Hämtning av Kalle Måndagen 26 juli klockan 17.00

En granne på undervåningen kommer ut och som jag följer med in

Jan: Du. Hej. Det är måndag den 26. Men kan du säga mig vad klockan är? Min är fem över 17. Är den rätt?

Grannen: Det är rätt.

Jan: Du. Kan jag gå med här upp? Jag skall ringa på hos en människa här.

Grannen: Visst

Jan: Hej till en annan äldre pensionerad granne. Herre.

Jan: Tittar in genom fönstret och ser Kalle naken i hallen. Hej Kalle !!

Lena: Jan. Vi sa klockan 9 i morgon bitti.

Jan: Nej. Vi sa klockan 17 nu.

Lena: Nej. Det var det sista vi sa klockan 9 i morgon bitti.

Jan: Nej. Vi sa klockan 17 och nu ....avbryts av Lena

Lena: Vi sa att vi gör ett nytt försök imorgon.

Jan: Nej. Du sa att vi gör ett nytt försök klockan 17.....avbryts av Lena

Lena: Nej men ingenting har förändrats

Jan: Nej, men lyssna nu på vad jag säger. Vi sa klockan 17. Jag sa att jag kommer klockan 17. Låt mig nu prata färdigt. Jag har hört. Jag har bevis. Vi sa klockan 17. Okej sa ni. Och nu är jag här klockan 17 och jag skall träffa Kalle.

Lena: Men jag sa klockan 9.00.

Jan: Du har inte sagt någonting sådant.

Lena: Jo

Jan: Jag har inte hört. Om du har sagt det till någon annan. Det är möjligt, men inte till mig.

Lena: Och jag har pratat med min advokat. Vi sa klockan 9.00 i morgon bitti.

Jan: Nej. Det har vi inte sagt.

Lena: Jo det sa vi.

Jan: Nej. Det har vi inte sagt. Men skit samma.....avbryts av Lena.

Lena: Men då hör du vad du vill höra

Jan: Det finns..... Det kan vi styrka hur lätt som helst. Det finns bevis på det.

Lena: Ja

Jan: Men låt oss inte djupa ner oss i de här diskussionerna. Utan nu håller vi oss till "Nu". Det är det viktiga. Jag är här för att hämta Kalle.

Lena: Men han har sagt. Vi gör ett nytt försök i morgon bitti.

Jan: Men nu är jag här för att hämta Kalle.

Lena: Men vi gör ett nytt försök imorgon bitti.

Jan: Du säger det. Men nu gör vi ett försök nu.

Lena: Men vi gör ett nytt försök imorgon bitti, för det har vi kommit överens om...avbryts av Jan.

Jan: Nej. Det har vi inte kommit överens om...avbryts av Jan.

Lena: Jo. Det har vi gjort.

Jan: Det är en annan sak. Jag är beredd i alla fall att göra ett nytt försök i morgon. Jag är beredd att komma klockan 10. Då kan jag.

Lena: Då säger vi det.

Jan: Men jag vill göra ett nytt försök nu. Förvägrar du mig den möjligheten?

Lena: Jag förvägrar inte dig någonting, Jan.

Jan: Då gör vi ett nytt försök.

Lena: Du skall vara lite lyhörd för Kalle.

Jan: Men det är jag också. Jättelyhörd. Då tar jag och Kalle en promenad nu.

Lena: Vi skall äta middag nu.

Jan: Nej. Klockan 17 har vi sagt. Vi tar en promenad nu.

Lena: Vi skall äta middag.

Jan: Nu tar Kalle och jag en liten promenad. Det går jättebra. Ni kan säkert vänta med middagen 15 minuter.

Lena: Den är i princip färdig.

Jan: Det är bra. Då kan ni vänta 15 minuter.

Lena: Vi kan säga klockan 10 i morgon bitti.

Jan: Ja. Det gör vi också. Men nu tar jag och Kalle en promenad.

Lena: Nej. Det gör ni inte, för nu skall vi äta middag nu.

Jan: Vi har bestämt klockan 17. Det finns på band. Det är inget snack om saken.

Lena: Jamen. Allting ditt finns på band. Just därför pratar jag inte med dig.

Jan: Och där stängde Lena dörren.

Jan: Till grannen: Du hörde hur det gick till, va?

Grannen: Ja

Jan: Det var inte särskilt roligt.

Grannen: Nej. Jag begriper ingeting jag. Är det du som är pappa ?

Jan: Till Kalle ja.

Grannen: Och du får inte träffa honom när du vill, eller?

Jan: Vet du hur många gånger jag har sett honom?

Grannen: Nej

Jan: 38 gånger i hela hans liv.

Grannen: Det är faktiskt lite för lite.

Jan: Och då kanske några av dessa tillfällen bara en eller två timmar. Hennes egen mamma får ju inte ens träffa killen, mormor alltså.

Grannen: Det är ju sorgligt alltså. Jag vet inte, men hon verkar ju ganska, jag vill ju inte säga någonting. Jag känner ju henne inte sådär alls. Jag vill inte ha med henne att göra. Verkar nästan som. Ja, va fan skall man säga när man inte vill bli osams med någon. Är hon lite knepig? Jag vill inte säga vad jag tycker.

Jan: Nej. Jag vet. Det räcker.

Grannen: Du förstår vad jag menar.

Jan: Ja. Du behöver inte säga.  

Grannen: Mina barn är ju vuxna. Dom är 50 år snart. Det var inga problem med det, va. Men jag har sett dig komma flera gånger, och det har varit samma. Kommit och gått och inte har du haft Kalle med dig.

Jan: Nej.

Grannen: Och du verkar ju vara sympatisk.

Jan: Tack för det.

Grannen: Jag förstår inte vad du håller på med. Det är sorgligt det där. Det är klart att du vill träffa din grabb. Det vill man ju göra.

Jan: 38 gånger har jag träffat honom på 4 år.

Grannen: Kan du inte göra rättslig process?

Jan: Jag har dom ifrån tingsrätten. Jag har dom ifrån hovrätten. Dom ifrån Länsrätten.

Grannen: Och hon skiter i det.

Jan: Ja. Nu åker hon på böter.

Grannen: Hon är psykiskt störd, eller vad är det. Ja, jag ville inte säga det ordet från början, men det verkar nästan så, för att jag har ju pratat några ord med henne någon gång ibland. Inte allt för mycket. Jag bor ju ensam och jag har inget intresse för damer överhuvudtaget.

Jan: Det förstår jag fullt och fast.

Grannen: Jag har lagt dem på hyllan, för jag har råkat ut för värre saker än det där. Jag vet inte vad ni har råkat ut för, men ... och det skiter jag fullkomligt också i. Jag sitter här och jag är pensionär, men jag vill inte ha så mycket med henne att göra.

Jan: Nej. Jag förstår. Inte jag heller om jag skall var uppriktig.

Grannen: Men du vill ha kontakt med grabben i alla fall?

Jan: Ja. Jag har ju inte fått besöka honom på dagis förrän ett havår sedan. Inte hennes egen mamma fick det.

Grannen: Mormor?

Jan: Så illa ställt är det

Grannen: Att hon är knepig på ett eller annat sätt har jag kommit underfund med för länge sedan.

Jan: Det är det många som vet.

Grannen: Det är väl inget att sticka under stolen med. Hon beter sig lite underligt emellanåt.

Jan: Har det hänt mycket grejer här?

Grannen: Onej, onej. Jag har inget så. Ingenting som man kan ta fast på, men att du inte får träffa grabben är sorgligt.

Jan: Hon borde skaffa sig en kille så det blir lite fart på henne.

Grannen: Ja. Dom aktar sig nog för den där stilen på tjej vet du. Om man träffar dem mer än en gång så vet man vad det är för något. Du måste ha träffat henne flera gånger. Du ligger risigt till där. Den kärleken, den kärleken.

Jan: Tyvärr satt den där nere.

Jan: Ha en trevlig kväll


För dig med javascript avaktiverat finns följande länkar.
Index