Jan: Hallå Kalle. Hej Kalle
Kalle: Hallå. (är på loftgången)
Jan: Puff är med här också. Jag skall hämta honom.
Kalle: Stojar på loftgången.
Jan: Låter kasperdockan Max prata/ pipa.........Går in i bilen.
Jan: Hallå Kalle. Ser du vem som är med? Ser du vem som följt med pappa?
Lena: Du, den här gick inte att lösa in, så du får ordna det på nogot annat sätt
Jan: Ja. Gick det inte?
Lena: Nej.
Jan: Konstigt. Mycket märkligt. Det får jag titta på. Hej Kalle, titta vem som har följt med pappa? Har du sett ....och piper med max. Skall vi gå till bilen?
Jan: Hej Kalle. Har du sett vem som följer med här och titta vad pappa har i bilen. Ska vi se? Och Puff är här också.
Tystnad.......
Jan: Kalle. Kalle plutt och Puff är med också.
Jan: Ja, vad gör mamma Lena igen.
Lena: Du vet det !
Jan: Kalle, Puff är ju här !
Jan: Vad tycker du att vi skall göra?
Lena: Jag pratar inte med någon som spelar in samtal. Det vet du. Du får prata med min advokat. Han har pratat med dig.
Jan: Vi har inte pratats vid. Vi har skickat fax.
Lena: Ja just det.
Jan: Men enligt honom så var det ju okej att vi kunde prata
Kalle: Hallå !!
Jan: Hallå Kalle.
Jan: Ja, jag har ju umgänge med Kalle här nu. Hur gör vi nu?
Lena: Ja, men han säger att han inte vill sova tre nätter, Jan. Det har han sagt flera gånger. Och jag pratar med honom och försöker få honom att vilja det, men han är fast övertygad om det.
Jan: Men det är väl bra att vi börjar med en natt. Det är väl jättebra. Går det bra så kör vi två nätter, och går det bra så kör vi tre nätter.
Lena: Jag pratar inte med någon som spelar in.
Jan: Men jag spelar inte in några samtal, vet du.
Lena: Och ljuger och så vidare.
Jan: Ja men sånt skall vi inte. Vi går inte ner i så låga diskussioner nu. Ja,
Jan. Kalle, skall du inte komma nu. Lena, du får väl puffa lite på detta nu. Får väl hjälpa till lite.
Lena: Jag har puffat och hjälpt till så mycket jag kan.
Jan: Jo, men resultatet ser vi ju nu.
Lena: Ja, just det.
Jan: Ja, vi står här då. Jag har hela kvällen på mig.......sätter mig ner. Kalle, Kalle. Jag ser allt att du tittar på Max.
Jan: Vad tycker du att jag skall göra Lena?
Tystnad.......
Jan: Kalle, kom och lek med Puff här lite.
Kalle: Jag kommer inte.
Jan: Jo. Puff väntar ju på dig Kalle.
Tystnad.......
Jan: Hallå buspojken. Piper med Max. Skall du inte komma och ge Puff en kram och Max en kram.
Kalle: Nej
Jan: Dom skall ju gå och bada med dig har dom sagt och gå ut i skogen och grilla korv. Jaga småindianer och åka trampebil. Har dom sagt att dom skall göra med dig.
Kalle: Jag följer inte med.
Jan: Va
Kalle: Jag vill inte följa med.
Jan: Nähä. Men om vi tar en natt då Kalle?
Kalle: Nej.
Jan: Nähä. Och vad gör mamma Lena?
Tystnad..............
Jan: Hjälper till hör jag.
Jan: Kalle. Kalle kom nu till Pappa. Skall pappa komma och lyfta dig. Och bära dig och sitta på pappas axlar. Stackars pojk, tycker jag.
Lena: Ja, jag tycker också att det är synd att du inte kan vara lyhörd för honom. När han uttrycker det så starkt.
Jan: Men då börjar vi med en natt och så ser vi hur det går. Det tycker jag är utmärkt.
Lena: Då bestämmer vi det. Då skall du vara tillbaks här i morgon.
Jan: Nej, vi bestämmer inte det, utan vi bestämmer ...avbryts.....
Lena: Jo
Jan: Nej, jag har umgänge i tre nätter nu, så det är inte du som bestämmer det ett smack nu. Utan vi börjar med en natt och nu har jag laglig rätt till det och det är inte du som dikterar ett enda villkor.
Lena: Pratar samtidigt som jag pratar......
Jan: Kalle bus och maxe Max. Och dom som skall åka trampebil med dig.
Kalle: Kommer fram och bröstar upp sig....
Jan: Ja, det är bra att du har en egen vilja. Du har ju fyllt fyra år och pappa har ju present i bilen. Kalle.
Tystnad......
Jan: Skall pappa komma och lyfta upp dig.
Kalle: Nej
Jan: Jag tror att det kommer en liten buspojke här. En liten buspojke. Får inte pappa en hejkram.
Kalle: Nej
Jan: Får pappa två hejkramar?
Kalle: Nej
Jan: Får pappa tre hejkramar?
Kalle: Nej
Jan: Får pappa fyra hejkramar? Lika gamal som du är. Så gammal? Du är ju fyra år nu och du har ju födelsedagspresenter som du inte har fått av pappa ännu. Eller hur kalle?
Kalle: Nu går jag hem. Nu går jag hem på riktigt.
Jan: Ja, vad gör mamma Lena?
Lena: Vad gör pappa Jan?
Jan: Jag väntar på att jag skall ha mitt umgänge.
Lena: Skyll inte över det på mig.
Jan: Men det är du som har ansvaret för detta, att överlämna.
Lena: Nej, jag gör precis mitt ansvar
Jan: Nej, jag grottar inte ner mig i dina tankar här nu. Se till att få umgänget att fungera här nu Lena.
Lena: Se till att få det att fungera du.
Jan: Stackars människa. Kalle. Det är Puff och Max.
Kalle: Nej.
Jan: Jo.
Kalle: Nej
Jan: Jo
Kalle: Jag kommer aldrig.
Jan: Ja men då börjar vi med en natt och så ser vi hur det går. Det är väl ett bra förslag. Det kan jag inte förstå hur du kan motsätta dig det. Puffa nu lite grann på det här Lena.
Lena: Jag har sagt vad jag säger. Jag upprepar det igen. Jag pratar inte med någon som spelar in.
Jen: Men Lena, försök nu puffa lite
Lena: Jag pratar inte med någon som spelar in samtal
Jan: Det kan du aldrig veta om jag gör.
Lena: Det förstår jag att du gör. Jag vet att du har banspelaren i fickan där.
Jan: Men du har väl inget att skämmas för.
Lena: Får jag känna på byxorna?
Jan: Du får inte känna på mig alls. Den tiden är förbi då du pillade på mig
Lena: Jag pratar inte med någon som spelar in
Jan: Kalle bus. Kalle bus. Vad stor och stark han blivit. Och vi skulle ju spela fotboll, var det ju sagt. Pappa har ju fotbollen hemma också, Kalle.
Lena: Se upp för bilarna där Kalle.
Jan: Kalle bus, se upp här nu. Får inte gå ut ...
Kalle: Nej
Jan: Jo, du får tänka på bilarna här.
Kalle: Mamma, jag vill till mamma.
Jan: Ja, men mamma är här också Kalle. Tänk om det kommit en bil. Det hade ju inte varit bra.
Kalle: Mamma.
Jan: Ja
Lena: Lyfter upp Kalle över stängslet och i sin famn.
Jan: Ja, Kalle bus.
Jan: Skall jag sätta på videokamera och filma Kalle.
Kalle: Nej.
Jan: Men vi skulle ju åka trampbil, Kalle. Och här kommer Max och nyper dig i rumpan.
Kalle: Skrattar
Jan: Och där kommer Puff också. Ojojoj. Och det är Max och Puff som kommer här.....(de brottas med kalle)
Kalle: Skrattar
Jan: Dom brukar busa med dig.
Kalle: Jag drar honom i håret
Jan: Det gör ju du jämnt, drar av honom håret.
Kalle: Skrattar
Jan: Du brukar ju busa ned dom.....Kittlas
Kalle: Skrattar
Lena släpper ner Kalle som springer till dörren.
Jan: Bus, bus, bus. Nu kommer dom ......(och jag går efter)
Kalle: Mamma ......(och springer och hoppar upp i Lenas famn)
Jan: Bus och bus. Vad tycker Lena att vi skall göra? Kalle bus
Lena: Jag pratar inte med någon som spelar in varken på telefon eller bandspelare.
Jan: Det är en av livets realiteter. Så är det bara vet du. Ditt vårdnadsansvar....avbryts.
Lena: Vad är det som är livets realiteter?
Jan: Ja, att man får räkna med att man kan bli avspelad
Lena: Nej. Det tillhör inte mitt liv och jag acceterar inte det. Det kanske tillhör ditt liv, jan
Jan: Ja det gör det.
Lena: Det tillhör inte mitt liv att bli inspelad
Jan: Men du vet ditt vårdnadsansvar försvinner inte med det, lilla vän.
Jan: Och där går Lena också, och så tar jag fram videokamera så att vi alla ser detta.
Jan: Hej Kalle. Hur länge skall pappa vänta på dig?
Kalle: Jag kommer inte.
Jan: Du kommer inte.
Kalle: Nej.
Jan: Hur länge skall jag vänta här Lena? Och Lena svarar inte och då tolkar jag det som att. Ja, Lena går bara och då kan vi filma här nu. Och där kryper hon under, men hon hann komma med i alla fall. Och där smyger Lena vid dörren.
Jan: Och där går Lena och Kalle in och jag har fortfarande inte fått något svar
För dig med javascript avaktiverat finns följande länkar.
Index