Lena: Lena

Kalle: Hej

Lena: Hej hjärtat mammas

Kalle: Jag vill åka hem till dig nu.

Lena: Vill du det?

Kalle: Gråter. mmmm. Då får inte jag det

Lena: Jo Kalle det får du. Älskling

Kalle: Ja

Lena: Vill du åka hem, så får du åka hem.

Kalle: Jag vill det.

Lena: Vill du det. Men du vet då får pappa ringa efter Birgitta så får du åka hem Kalle. Eller du kan åka hem nu. Pappa kan skjutsa hem dig hjärtat.

Kalle: Säg det till han då! Säg det då. Nu får du prata med han.

Jan: Hallå

Lena: Om Kalle vill åka hem så får han ju göra det

Jan: Det vore bättre om du försökte sanktionera att han känner att han skall göra det. Det hade vi ju bestämt.

Lena: Men om Kalle vill åka hem så är det också bestämt att han får göra det.

Jan: Nej. Så är det inte riktigt sagt.

Lena: Ja, men jag kan ringa till Birgitta då. För så, så är det uttryckt, för att

Jan: Förlåt

Lena: Om Kalle vill åka hem så får han åka hem. Absolut alltså.

Jan: Det är bra.

Lena: Okej

Kalle: Där hörde du.

Kalle: När jag blir större kille ska jag sova över.

Jan: Vem säger det

Kalle: Jag.

Jan: Hur stor skall du bli då?

Kalle: Lika stor som man går i skolan

Jan: Varför skall du vänta så länge?

För dig med javascript avaktiverat finns följande länkar.
Index