Båda föräldrarna har inlämnat mycket eget material till utredarna. Det egna materialet har kopierats och skickats till den andre föräldern för kännedom. När det gäller cd-skivan som Jan inlämnat till utredarna har Lotta erbjudits att ta del av den. Enligt uppgifter till utredarna från båda föräldrarna har Lotta fått en egen kopia av skivan tillsänt sig av Jan .

Regler om kommunikation har iakttagits och referenten har godkänt sitt uttalande.

Utredarna valt att göra en kort sammanfattning av föräldrarnas berättelser och bakgrunden.

I Stad stads socialregister finns det ett omfattande material om kalle och hans föräldrar. Utredarna har gått igenom socialregistret på socialkontoret i Stad stad samt fått material från båda föräldrarna. Utredarna har valt att inte att redogöra för allt som finns noterat i socialregistret eller i domstolsprocesser. Utredarna har istället valt att fokusera skrivandet pa kalles situation.

Utredarnas korta sammanfattning av föräldrarnas berättelse om bakgrunden och om vårdnads- och umgängesfrågan

Lotta säger:
Att hon är sjuksköterska och arbetar som skolsköterska på tre olika skolor; en skola i Stan, en i Solna och en på Stad. Lotta arbetar också extra på sjukhus. Hon arbetar ungefär 75 procent Lotta har idag en särbo och bor i en tre rums lägenhet på Stad.

Lotta berättar att hon träffade Jan 1994. Det fungerade bra i början och hon blev gravid med kalle. De flyttade ihop i Jan s lägenhet i Stad. kalle föddes 1995 och Jan deltog vid förlossningen. De separerade när kalle var fem månader. Lotta bodde först inne i stan och flyttade sedan till Stad. Jan tvivlade på faderskapet och det gjordes en faderskapsutredning. Jan s träffade kalle hemma hos Lotta under småbarnsåldern. Hur umgänget sett ut senare kommer Lotta inte ihåg idag, utan vad hon minns är att Jan s periodvis bara försvunnit och avsagt sig umgänget med kalle.

Lotta vill att kalle träffar Jan. Från hösten 2003 fram till mars 2004 träffade kalle Jan och kalle var glad över att träffa pappa. Men de har hatt kontakt med domstolar och socialtjänst under åren som varit. När domstolarnas beslut inte blir som Jan vill, avsäger han sig umgänget. Ibland känner Lotta att det är lugnt och Jan inte träffar kalle. Det har varit svårt att förklara för kalle när Jan försvinner och man vet inte hur det påverkar kalle. Han har hela tiden hatt kontakt med sin farfar. kalle hälsat på honom själv fem dagar under sommarlovet 2004 då Lotta behövde arbeta extra på ett sjukhus. kalle sover också ibland över hos kamrater.

Lotta vill ha fortsatt ensam vårdnad då det är hon som alltid skött kalle. Hon tror också att det är något psykiskt fel på Jan och att han inte fungerar som andra människor. Jan har ingen spärr och misstolkar saker. Det går inte att samarbeta med honom. Lotta vill inte att Jan tar egen kontakt med t ex kalles skola.

Lotta tycker det är mycket viktigt att hon får närvara och gärna prata med Jan vid umgängets överlämnade för att ge information om kalle och se dem tillsammans. Det har för det mesta fungerat bra. Lotta vill också att umgänget sker via en upptrappning och som slutar i övernattning. Lotta vill idag inte diskutera något annat umgänge med utredarna än att kalle är max varannan helg hos sin pappa fran lördag 10.00 till söndag 18.00, udda helger.

Jan säger:
att han är civilingenjör och arbetar på XX. Han har en barnvänlig arbetsplats och hans arbetstid kan anpassas efter hur han har kalle. Jan bor i en tre rums lägenhet i Stad.

Jan berättar att han träffade Lotta 1994-1995. De hade bekymmer från början. De flyttade ihop i Jan s lägenhet i Stad. Lotta blev gravid och kalle föddes 1995. Då det funnits en annan man med i bilden önskade Jan att man gjorde ett faderskapsprov. Deras relation blev ohållbar och de separerade när kalle var fem månader. Lotta odde först inne i stan och Jan fick träffa kalle helt på Lotta s villkor. Han kunde inte gora något själv med kalle utan Lotta skulle vara med hela tiden. Hon flyttade sedan till Stad och svårigheterna för Jan att utveckla någon egen relation med kalle fortsatte. Han har aldrig kunnat utveckla något regelbundet umgänge med kalle. När det börjar byggas upp hittar Lotta pa något som saboterar umgänget. Trots detta har kalle aldrig glömt honom. Han är alltid glad och uppskattar när de har kunnat umgås. kalle har, förutom fyra dagar en sommar, aldrig fått vara med honom på sommaren, trots att han idag är nio år. kalle har knappt fått soya över hos honom över huvudtaget.

Jan vill i första hand ha gemensam vårdnad. En andra alternativ skulle vara ensam vårdnad, då han skulle se till att kalle träffade dem båda. Lotta har som ensam vårdnadshavare, sett till att kalle ytterst sporadiskt träffat sin pappa. Lotta uppvisar egenskaper som man förknippar med s k PAS, ett psykiatrisk tillstånd som hindrat kalle att bygga upp en normal relation med honom. Jan vill vara vårdnadshavare då han kan bli mer delaktig I kalles liv. Han har alltid varit utestängd från all information om kalle från skola, dagis osv. Den information han har fått har alltid gått via det Lotta velat förmedla.

Jan tycker inte det går att genomföra något umgänge då Lotta alltid måste vara med när han ska hämta kalle. Lotta söker hela tiden konflikter som blir fysisk- och psykisk misshandel av kalle och honom. Jan vill att kalle bor lika mycket hos varje förälder. Han har möjligheter till det och kalle behöver ocksà utveckla en relation med sin pappa.

Möten med kalle
Första mötet med kalle hemma hos pappa i augusti
kalle och pappa har inte träffats sedan i mars 2004, men det långa uppehållet syns inte på deras relation. Båda verkar ha längtat efter varandra och är lite positivt uppspelta över att mötas. Vi sitter och pratar en stund i vardagsrummet där de bland annat berättar om sitt gemensamma intresse för Kalle Anka. Jan s smeknamn på sin son är också Kalle De har många böcker och massor av originalfilmer med Kalle Anka. Det är lätt att få kontakt med kalle som är öppen och aktiv i samtalen. Sedan går vi och tittar på deras tågbana. Där visar kalle och pappa hur de brukar kriga med hjälp av tåg och olika länders soldater. kalle brukar välja USA-trupperna. kalle och pappa har en fin och naturlig kontakt med varandra. Pappa har ordnat det bra för dem i deras hem. kalle har möjlighet till eget rum när han börjar sova över.

Andra mötet med kalle hemma hos mamma
Hembesök hos kalle och mamma. Vi sitter och pratar en stund i köket. Sedan går vi ut i hallen där kalle har en dator. Han tycker om att spela dataspel och det finns många spel i hans samling. Det är lätt att få kontakt med kalle som är öppen och aktiv i samtalen. Han berättar att han har fått datorn av sin farfar. Efter ett tag visar kalle oss sitt eget rum. Det är en typiskt killrum? med mängd olika leksaker. Han visar utredarna en del av sina leksaker och på en hylla han han ett foto på pappa, ett foto på mamma och ett på sig själv. kalle har en TV och en s k PlayStation spel. Han visar utredarna ett av sina favonitspel. Det är ett bilspel där man i hög fart kan köra runt i en stad där det händer diverse kul och spännande saker som kalle skickligt kör igenom. kalle och mamma har en fin och naturlig kontakt med varandra. Mamma har ordnat det bra för dem i deras hem

Tredje mötet med kalle
Lotta kommer med kalle till socialkontoret. Mamma stannar kvar i korridonen och vi går in i besöksrummet. kalle är märkbart mer spänd och orolig nu än när vi har träffat honom tidigare. Han har en solkeps på sig som han gärna drar ner över ögonen för att dölja ansiktet. Utredarna berättar varför de träffar kalle själv. Utredarna frågar om han han pratat med någon om att han ska träffa oss. kalle säger att mamma han pratat med honom om det.

Sedan börjar utredarna rita kalles familj, en familjekarta, på ett stort blädderblockspapper. Utredarna frågar kalle om personernas namn och åldrar och skriver dessa i en cirkel för varje person. Det första kalle säger är att vi ska rita in hans katt Ceasar. Ceasar ritas längst ner på papperet. Utredarna ritar sedan kalles cirkel ovanför Ceasar i centrum på papperet och skriver in hans namn och ålder. Sedan ritas mamma och pappa ovanför. De olika genenationerna är pa olika nivåer och högst upp ritas mor- och farföräldrar. kalle berättar om familjen under tiden utredarna ritar. Han berättar också var de bor och är duktig på att veta hur gamla alla är. Farmor dog för ett halvt år sedan och farfar heter Anders och bor i Göteborg. De har bra kontakt och farfar har bland annat gett honom en dator. kalle sager att pappa och farfar inte träffar varandra då de är ovänner. Morfar är död och mormors namn kommer inte kalle ihåg. Mormor är den enda han inte kan namnet på. Han berättar att mamma och mormor inte träffar varandra då de är ovänner. Det gör att han själv inte träffar mormor. kalle vet inte varför pappa inte träffar sin pappa och varför mamma inte träffar sin mamma. kalle berättar att mamma också är ovän med en av sina systrar som heter Carro.

Vi undrar hur kalle skulle vilja ha det om han fick bestämma? kalle svarar att han vill ha det som idag. kalle vill traffa pappa på lördagar och söndagar utan övernattning. Mamma skulle inte tycka om att han sov över hos pappa ellen var där mer, säger kalle. Inte heller de andra, säger kalle spontant och pekar på mammas syskon och sina kusiner på familjekartan. Vad tycker farfars, undrar utredarna? kalle säger att han inte heller skulle tycka om att kalle skulle vilja sova över hos pappa. Utredarna undrar över varför mamma och de andra inte vill att han ska vara mer med pappa. kalle svarar att han inte vet. Utredarna pratar igen om hur han skulle vilja ha det och han svarar som tidigare. Utredarna försöker fördjupa frågorna, men kalle svarar att han inte vet. När utredarna försöken t e x frågar vad som gör att man inte vill att han ska träffa pappa mer, säger kalle hela tiden; "Jag vet inte" och samtidigt gömmer han ögonen under kepsen.

Utredarna informerar kalle om att de kommer att skniva ner en sammanfattning i vår utredning om det vi pratat om och det är okej för honom.


Referent
Anmanie, kalles klasslärare och rektor . Anmarie har känt kalle sedan han började i 0-klass för fyra år sedan. Idag går Kalle i tredje klass.

Anmarie beskniver kalle som en väldigt aktiv, något rastlös och styrande kille. kalle har mvcket enengi. Skolan hjälper honom och han har blivit lugnare under åren. Fortfarande har han en viss oro men det går bra att kommunicera med honom och han samarbetar med lärarna. När det gäller kamraterna är han som de flesta barn det fungerar ibland och ibland inte. När kalle började på skolan var det mycket konflikter och han var inte snäll mot de andra barnen. Idag är det mycket bättre. kalle tyckeä om att räkna och utforska saker. Han är också mycket idrottsintresserad och är bra på idrott. kalle är mycket bra på att spela fotboll. Anmarie är även kalles fotbollstränare och de har träning på måndagar. kalles energi och ledande sätt gör sig bra på fotbollsplanen.

Anmarie har endast sett Jan en gång vid skolan. Däremot har hon en bra kontakt med Lotta som kommer på skolans olika aktiviteter.


Polis- och socialregister
Polisens belastnings- och misstankeregister
Lotta och Jan förekommer inte i polisens belastnings- eller misstankeregistret.

Utdrag ur socialregister
I Stad stads socialregister finns det ett omfattande material om kalle och hans föräldrar. Utredarna har gått igenom socialregistret på socialkontoret i Stad stad samt fått material från båda föräldrarna. Utredarna har valt att inte att redogöra för allt som finns noterat i socialregistret ellen i domstolsprocesser.

- Samarbetssamtal under hösten 1995 hos Östermalms SDF:s familjerättsgrupp.
- S k snabbupplysning begärd av Stockholms tingsrätt.
- Umgängesutnedning begärd av Södra Roslags tingsrätt.
- Kompletterande vårdnadsutredning begärd av Södra Roslags tingsrätt.
- S k barnavårdsutredning enligt 11 kap. 1 och 2 §~ SoL. Jan anmäler oro för kalle. Utredningen avslutas utan insats 2004-05-28..

I Stads stads socialregister finns inte Jan registrerad.

Bedömning

Inledning
Utredarna har tagit del av föraldrarnas olika upplevelser av vad som har hänt sedan separationen samt tagit del av material från socialregisten, domstolar och föräldrarna. Utredarna har även pratat med kalles lärare. Utredarna använder några ciat i bedömningen för att förtydliga sitt resonemang.

Utredarnas huvudperspektiv har varit kalles bästa, hans nutid och framtid. Båda föräldrarna har fastnat i olika oförräter som hänt sedan deras separation. Ingen av föräldnarna kan se sin egen del i svårigheterna. Båda föräldrarna har gett en ovanligt omfattande material till utredarna för att ?bevisa? den andres skuld Det är inte bara kalles föräldrar som har olika uppfattningar utan även nära anhöniga till kalle är indragna. kalles farfar och pappa träffas inte och kalles mormor och mamma träffas inte. Men däremot kan farfar träffa Lotta och mormor träffa Jan . Den utvidgade maktkampen mellan Lotta , Jan och anhöriga kan ingen vinna utan resultatet blir att kalle förlorar. Materiellt verkar kalle ha det bra idag, men känslomässigt har han det svårare. Ska det bli någon positiv förändring för kalle måste man komma med något nytt, annars kommer svårigheterna att fortsätta i nio år till för kalle, enligt utredarnas bedömning.

Portalparagraf i föräldrabalkens 6 kap 2 a § har också varit utredarnas fokus i denna utredning:
- Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.


kalles- eller föräldrarnas perspektiv
Det man lätt får fokus på under utredningsarbetet är hur kalles föräldrar har olika uppfattningar om olika händelser under åren som varit. Socialregistret och domstolsprotokoll vittnar om detta. Föräldarnas kamp med olika bevis och diskvalificeringar av varandna blir som en tjock och tung rök över vad det egenthigen handlar cm;

kalle har under hela sin uppväxt inte fått sitt grundläggande behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar tillfredsställt.

Utredarna får en känsla av att allt som händer mellan föräldrarna på ett manipulativt sätt, medvetet ellen omedvetet, styrs bort från kalles behov till föräldranas svårigheter. Det är mycket lätt när man kommer i kontakt med Lotta och Jan att fastna i svårigheterna. Föräldrarnas gemensamma svårigheter bedömer utredarna bottnar i ouppklarade problem från deras tidigare parrelation samt att båda föräldrarna är kraftfulla och kontrollerade pensoner. T ex reser sig Lotta hastigt upp under ett möte och säger högt att utredarna kan ta kalle och ge till Jan. En misstänksam Jan spelar in alla möten på en bandspelare.

Utredarna har valt att inte styras in i föräldrannas svårigheter utan valt att se möjligheterna utifrån kalles perspektiv. Hur ska kalle kunna utveckla sitt grundläggande behov som barn till särlevande föraldrar att få en nära och god kontakt med både mamma och pappa?

Göran Svedin, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och anlitad som expert av bl a departement och socialstyrelsen säger angående barns relationer och behov vid skilsmässor och separationen (Mats Sjösten, "Vårdnad, boende och umgänge", 1998, sidan 260):

-Barns behov av båda sina föräldrar och föräldrarnas och familjens betydelse under uppväxten är fundamental för barns utveckling.
-Barns behov av båda sina föräldrar minskar inte i samband med skilsmässa utan snarare ökar.

kalles föräldrar
Lotta verkar vara är en kärleksfull mamma till kalle. De märks när man träffar dem att de har en bra kontakt med varandra. Men Lotta brister som vårdnadshavane, då kalle inte har regelbunden tillgång till båda sina föräldrar. Det är inget i utredningen som visar att Jan som förälder är mindre lämpad än Lotta , utan även han är en kärleksfull pappa för kalle. Det märks när man träffar kalle och Jan att de har roligt och trivs tillsammans. Jan har del i föräldrarnas svårigheter, men en "Boförälder" och ensam vårdnadshavare har mycket större möjligheler att påverka om kalle träffar eller inte träffar båda sina föräldrar.

Vilken vårdnads/boendeform gynnar kalle?
Lotta anser att deras samarbetssvårigheler gör att hon vill ha fortsatt ensam vårdnad.
Jan anser att de kan ha gemensam vårdnad, så han kan bli mer delaktig i kalles liv.

Utredarna bedömer att orsaken till deras svårigheter huvudsakligen är två. Det ena svårigheten är att de fortfarande har obearbetade problem från sin tidigane relation och den dåligt genomförda separationen. En lösning och något som skulle gynna kalle vore att hans mamma och pappa gick gemensamt pa familjeterapi för att neda ut vad som hänt mellan dem.

Den andra svårigheten är att de inte har gemensam vårdnad. Det normala idag är att gifta-, sammanboende- ellen separerade föräldrar har gemensam vårdnad. Det kan därför bli svårt för en engagerad förälder att begripa varför den inte kan ha ett juridiskt ansvar för sin barn. En huvudorsak till att Lotta och Jan. Jans inte kan samarbeta är att de idag inte är föräldrar på lika villkor, enligt utredarnas bedömning. Lotta som ensam våndnadshavane utestänger Jans möjligheter att ta del av information om kalle från skola osv. Lotta som ensam vårdnadshavare arbetar inte aktivt för att kalle ska ha en normal relation och en regelbundet umgänge med sin pappa. Lotta har därför utan godtagbana skäl för sitt handlande motarbetat ett umgänge mellan kalle och pappa, enligt utredarnas bedömning. Trots vitesförläggande från domstol har umgänget inte normaliserats. Hon har därför brister som vårdnadshavare.

Lotta cch Jans svårigheter har blivit värre på grund av att Lotta har haft ensam vårdnad, bedömer utredarna. Det har missgynnat kalle. Han har inte kunnat ha ett normalt umgange med sin pappa. kalle måste också ha känt oro över att inte säkert vetat när han ska träffa pappa nästa gång. Om Lotta och Jan både gemensam vårdnad skulle det gynna kalle. Han skulle få två juridiskt likvärdiga föräldrar. kalle kommer också att få en viktig länk till sin pappa även om umgänget fortsätter vara sporadiskt. Föräldrarnas mångåriga kamp om vårdnaden skulle avta och deras föraldraskap normaliseras då den stora majoriteten har gemensam vårdnad. Utredarna ser därför som en möjlighet att kalle, som de allra flesta barn i hans situation, har föräldrar med gemensam våndnad.

En annat alternativ för att skapa möjligheter och förändring för kalle är att Jan blir ensam vårdnadshavare och successivt "Boendeförälder". Om det inte bedöms som möjligt med något snabbt genombrott för kalle med gemensam vårdnad, ser utredarna Jan som ensam vårdnadshavare som en adekvat lösning. Det får antas att vissa problem kommer an uppstå om vårdnaden om kalle överflyttas till Jan. Men utredarna bedömer att Jan låter överflyttningen ta den tid som behövs och han kommer att medverka till eventuella arrangemang som sociala myndigheter kan anse lämpliga för att underlätta övergången. Utredarna bedömer även att Jan kommer att medverka till att kalle han en omfattande umgange med Lotta. Överhuvud taget finns det ingen grund för att anta annat än att de problem som kommer att uppstå är av övergående natur. De får anses vara ett pris som är värt att betala för att skapa förutsättningar för kalle att kunna ha en god och nära relation med både sin mamma och pappa. De förutsättningarna har kalle inte haft under nio år som Lotta varit ensam vårdnadshavare.

Rådman Mats Sjösten skniver i "Vårdnad, boende och umgänge" (1998), på sidan 81: " I föräldrabalken slås också uttryckligen fast att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna skall ges en framträdande plats vid bedömning av frågor om vårdnad och boende. Om en förälder utan godtagbara skäl för sitt handlande motarbetar ett umgänge mellan barnet oeh den andna föräldern - umgängessabotage -, kan detta vara ett tecken på att vårdnaden eller boendet kan behövas ändras."

kalles umgänge
kalle har ingen olämplig pappa. Trots det har kalle under sina nio år inte haft något längre regelbundet umgänge med sin pappa. T e x har kalle förutom några nätter en sommar nästan aldrig varit med sin pappa under sommaren? Han har knappt övernattat hos sin pappa trots att han är nio år idag? Utredarna bedömer därför att det är viktigt och bråttom för kalle att börja bygga upp en normal relation med båda sina föräldrar. Han kan annars mista sin pappa. Det primära för kalles möjligheter att ha en nära relation till båda sina fönäldrar är att man inte manipuleras att fokusera på föräldrarnas svårigheter utan istället väljer att se kalles möjligheter.

Utredarna har förstått att föräldrarna har haft del svårt. kalles mamma och pappa är båda kraftfulla personer med kontrollbehov som tidigare noterats. Men Lotta som "Boförälder" och ensam vårdnadshavare har ett stort ansvar. Enligt utredarnas bedömning har Lotta omedvetet och medvetet under åren förhalat och försvårat kalles umgänge. T ex när kalle träffar pappa för utredningsmötet i augusti 2004, efter att de inte har träffats sedan mars 2004, måste han omedelbart hem igen efter mötet. kalle kunde inte få stanna några timmar. Det fanns även under utredningstiden möjligheter att få igång kalles umgänge igen, men enligt utredarnas bedömning var det Lotta som inte ville medverka. Dessa exempel, med två utredare som observatörer, bedömer utredarna belyser hur Lotta som vårdnadshavare medvetet och omedvetet försvårar för kalle att träffa båda föräldrana. Detta bedömer utredarna som brister och är inget som gynnar kalle. Utredarna är medvetna om att Jan är delaklig och aktiv i svårigheterna men han har ingen makt öven kalle, då han inte är "Boförälder", våndnadshavare eller har haft något regelbundet umgänge.

I vårdnadsutredningen, (Mål nr T xxx8 från xxxxxx) säger kontaktperson och socionom Birgitta: "Referenten har träffat kalle cch mamma i ett antal oändligt långa avskedsproceduren då kalle skall gå med pappa. Mammas budskap till kalle handlar om att han får bestämma själv och hon ger honom olika utvägar att agera. Referenten har pratat med mamma om att hon troligen påverkar kalle genom de beslut hon fattar i dessa frågor och att dessa beslut är de som genomdrivs."

Socionom och koniaktperson Anita säger i samma utredning som ovan: "Beträffande umgänget är det kalle som bestämmer. Mamma säger att hon förbereder kalle på att han ska åka till pappa och att del skall bIi trevligt, men hennes förhållningssätt är en annat."

Umgänget bör utformas så att kalles hämtas och lämnas i skolan. Ingen kontaktperson eller invänjning är nödvändig för kalle. kalle är själv längre tider hos sin farfar på sommaren och sover även över hos kamrater. kalle är en lättsamt barn och han sen inte sin pappa som en främling. Att ha kontaktperson med eller att föräldrarna ska mötas vid hämtning och lämning har bara försvårat för kalle. Det är däremot möjligt att Lotta själv vill vara med vid överlämnandet ellen att hon önskanr en invänjningsperiod. Detta har tidigane också bara skapat oro och problem för kalle och därför inte gynnat honom. Det är kalle som har rätt till umgänge och han klarar av att övernatta även hos pappa, enligt utredarnas bedömning. Ett normalt umgänge idag, enligt utredarnas erfarenheter, är att barn i kalles ålder träffar umgängesföräldern minst varannan helg från torsdag/fredag till söndag/måndag, vartannat lov och storhelg samt fyra veckor på sommaren. Ett annat alltmer förekommande umgänge/boende är att barn bor s k växelvis; lika mycket hos varje förälder.

Utredarna bedömer att kalle idag omedelbart skulle kunna övernatta hos sin pappa. Det behövs ingen kontaktperson, eller upptrappning och föräldrarna behöver inte träffas vid överlämnandet. kalle kunde börja med att vara hos pappa fredag eftermiddag till måndag morgon varannan ojämn vecka med hämtning och lämning på skolan. Efter sex månader utökas umgänget från torsdag till tisdag varannan ojämn vecka. En slutmål kan vara ett växelvis boende; med varannan ojämn vecka hos pappa. kalle är också vartannat lov och storhelg hos pappa. På sommanlovet är han fyra veckor med pappa uppdelade i två penioder. Om Jan blir ensam vårdnadshavare och successivt "Boförälder" kan ett växelvis boende inledas tidigare. kalle är då vartannat lov och storhelg hos mamma. På sommanlovet är han fyra veckor med mamma uppdelade i två perioder.

kalles vilja och önskan om umgänge
Rådman Mats Sjösten skriven i boken "Vårdnad, boende och umgänge", på sidan 44:
"Vad som är barnets verkliga vilja kan vara svart att veta. Barnet kan på olika sätt påverkas till att ha en viss inställning och denna kan förändras från dag till dag. Det är därför viktigt att det som barnet ger utryck för bedöms med sakkunskap och med hänsyn tagen till omständigheterna i det enskilda fallet."

kalle är till 100 procent kontnollerad av sin mamma. Medvetet eller omedvetet styr mamma hur hans umgänge med sin pappa ska utvecklas eller inte utvecklas, enligt utredarnas bedömning. kalle vet exakt vad mamma vill all han ska säga eller inte säga till utredarna. Det är en skrämmande upplevelse att träffa ett så ungt barn, nio år, som inte fritt kan uttrycka sitt egna behov av den andre föräldern. Utredarna har träffat många barn under ett mångårigt arbete med familjer. När barn är totalt lojala med endast en förälder, brukar de vara något äldre oftast i tonåren, enligt utredarnas erfarenheter.

kalle är 100 procent lojal med sin mamma. Han kommer därför inte att uttrycka någon mer önskan om umgänge än vad mamma önskar. Han använder mammas ord när han ska förklara för utredama varför han inte träffar pappa mer idag. Då utredarna ställer följdfrågor för att fördjupa sina resonemang svara han "Jag vet inte". Det är antagligen uppriktigt, då han inte vet varför han inte träffar pappa mer. Orsaken till att kalle idag inte kan uttrycka egna inre önskemål när det gäller sina föraldrar är, enligt utredarnas bedömning, att han under nio år inte ha kunnat bygga upp en nära och god relation. med sin pappa. Han har medvetet eller omedvetet förhindrats från detta. Det han istället format en mycket nära relation mellan mamma och son, enligt utredarnas bedömning. Alla barn och vuxna som förhindrats kontakt med någon av sina föraldrar har alltid en inre längtan och sorg som de bär på, enligt utredarnas erfarenheter. Då utredarna frågar barn som inte är påverkade av någon förälder hur del vill träffa sina föräldrar svarar de: Jag vill träffa mamma och pappa mycket. Utredarna bedömer att kalles vilja är som andras barns att få träffa mamma och pappa mycket. Men det kan han idag inte uttrycka.

Utredarna bedömer det därför viktigt att man idag gör någon radikal förändring som fönhindrar den "förhalningsstrategi" som använts under kalles uppväxt. "Barnet behöver lugn och ro", "Barnet vill inte", "Man får vänta lite och se" och "Barnet måste lära känna pappa/mamma" brukar vara vanliga strategier hos föräldrar som förhindnar och förhalar barns umgänge med den andre föräldern. Det bönjar bli bråttom för kalle att få utveckla en nära och god relation med båda föräldrarna.

Summering
Föräldrarnas kamp med olika "bevis" och diskvalificeringar av varandra blir som en tjock och tung rök över vad det egentligen handlar om; kalle har under hela sin uppväxt inte fått sitt grundläggande behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar tillfredställt. Utredarna får en känsla av att allt som händer mellan föräldrarna på ett manipulalivt sätt, medvetet ellen omedvetet, styrs bort från kalles behov till föräldrarnas svårigheter. Det är mycket lätt när man kommer i kontakt med Lotta och Jan att fastna i svårigheterna. Det är svårare med nödvändigt att se kalles perspektiv för att komma vidare.

Lotta har utan godtagbara skäl för sitt handlande motarbetat kalles möjligheter att utveckla en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, enligt utredarnas bedömning. Trots vitesförläggande från domstol har umgänget inte normaliserats. Hon har därför brister som vårdnadshavare. Jan är också delaktig och aktiv i föräldrarnas svårigheter men han har ingen makt över kalle. Utredarna bedömer att orsaken till deras svårigheter huvudsakligen är två. Det ena svårigheten är att de fortfarande har obearbetade problem från sin tidigae relation och den dåligt genomförda separationen. Den andra svårigheten är att de inte har gemensam vårdnad. Om Lotta och Jan hade gemensam vårdnad skulle det gynna kalle. Han skulle få två juridiskt likvärdiga föräldrar och få en viktig länk till sin pappa även om umgänget fortsätter vara sporadiskt. Föräldraras mångåriga kamp om vårdnaden skulle avta. Utredarna ser därför som en möjlighet att kalle, som de allra flesta barn i hans situation, har föräldrar med gemensam vårdnad. En annat alternativ för att skapa möjligheten och förändring för kalle är att Jan blir ensam vårdnadshavare och successivt "Boendeförälder". Om det inte bedöms som möjligt med något snabbt genombrott för kalle med gemensan vårdnad, sen utredarna Jan som ensam vårdnadshavare som en adekvat lösning. Ska det bli någon positiv förändring för kalle måste man komma med något nytt annars kommer svårigheterna att fortsätta nio år till, enligt utredarnas bedömning


Konsekvensbeskrivning angående vårdnaden

Lotta som ensam vårdnadshavare
Det kommer inte att ske någon förändring i kalles liv.
Mamma har brister som vårdnadshavare då kalle inte kunnat utveckla någon nära och god kontakt med sin pappa. Trots vitesförläggande från domstol har inte kalles umgänge normaliserats och blivit regelbundet. Den fortsatta "förhalningen" av hans möjligheter att få en nära och god tillgång till båda sina föräldrar kommer att fortsätta.

Lotta och Jan har gemensam vårdnad
Det kommen att ske en förändring i kalles liv.
kalle kommen att få en viktig länk till sin pappa även om umgänget fortsätter vara sporadiskt. Föräldrarna har samarbetssvårigheter, men det är få frågor som vårdnadshavare är tvungna att enas om. T ex passansökan och val av skola, vilket inte är huvudfrågor för pappa. Annars är det mest "Boföräldern" som har beslutanderätt i vardagliga frågor kring barnet. kalles föräldrar är båda kraftfulla och har kontrollbehov. Men då båda har ett kontrollbehov och den ena föräldern inte har juridisk vårdnad och utestängs från information om sitt barn, så är denna obalans hos kalles föräldrar en huvudorsak till de långvariga konflikterna.

Jan som ensam vårdnadshavare
Det kommer att ske en förändning i kalles liv.
kalles förutsättningar att kunna ha en god, nära och regelbunden relation med både sin mamma och pappa kommer att öka markant. De förutsättningarna har kalle inte haft under nio år. Utredarna bedömer att pappa kommer att medverka till att kalle har ett omfattande umgänge med båda sina föraldrar.


Förslag

Vårdnad
Utredarna lämnar inget förslag utan hänvisar till bedömningen och konsekvensbesknivningen.

Umgänge
Utredarna lämnar inget förslag utan hänvisar till bedömningen.


Utredarna önskar att domstolen följer lagstiftarens intentionen om att behandla ärenden med barn skyndsamt.